– I juni och augusti kommer vi tar prover för att undersöka hur effektivt mineral i den svenska berggrunden kan reagera med koldioxid, säger Glenn Bark, malmgeolog vid Luleå tekniska universitet.

Fler sprickzoner

Varberg hör till en av totalt sju orter i landet som forskarna tittar närmare på som eventuell lagringsplats. En utmaning jämfört med projektet på Island är att den svenska berggrunden är mycket äldre och därmed mindre porös än den isländska.

– Men vi har desto fler sprickzoner till exempel, säger Glenn Bark och förklarar att det även finns andra sätt att skapa hålutrymmen där koldioxiden kan lagras.

Samtidigt lyfter han, liksom många andra, ett varningens finger för en allt för stor tilltro till CCS-tekniken. 

– Att göra stora och snabba utsläppsreduktioner är det viktigaste för att hantera klimat­krisen. Men oavsett vad resultatet av vår studie blir kommer den bidra med viktig kunskap om potentialen för tekniken.