– Covid-19 är den mest brådskande utmaningen som mänskligheten står inför, men vi får inte glömma att klamtförändningarna är det största hotet för mänskligheten i längden, säger Patricia Espinosa, som leder FN:s klimatförhandlingar, i samma pressmeddelande.

Skulle bli klimatåret – blev pandemiåret

COP26 har klassats som ett ödesmöte. Under toppmötet ska Parisavtalet kickas igång. Samtidigt finns ett desperat behov att världens länder skärper sina nationella klimatåtaganden. Under kommande tio år måste utsläppen i världen halveras  – i varje fall om det ska finnas en rimlig chans att klara Parisavtalets mål, att begränsa den globala uppvärmningen till “väl under två grader” och om möjligt 1,5 grader. Hittills pekar världens klimatambitioner mot en global uppvärmning på över tre grader mot 2000-talets slut.

– Coronakrisen hotar liv och hälsa världen över och gör att det viktiga förberedelsearbetet med att få med länder att höja sina klimatambitioner inför COP26 inte kan ske som planerat. Men det betyder inte att klimatarbetet pausas, säger Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) i ett pressmeddelande.

Diskussionen om höstens klimattoppmöte ska bli av har pågått i flera veckor, vilket Dagens ETC rapporterat om. En del har in i det sista hoppats att mötet ska bli av, om så i form av en jättelik videokonferens. Men hindren och osäkerheten har blivit för stor.

Rätt beslut

– Att skjuta på FN:s klimattoppmöte var helt klart ett svårt beslut, men också det rätta. Inför en hälsokris som saknar motstycke måste världen samla sig och bekämpa viruset och hjälpa dom som är mest utsatta för de ekonomiska konsekvenserna, säger Andrew Steer, chef för den USA-baserade miljöorganisationen World Resources Institute (WRI).

Frankrikes ex-minister Laurence Tubiana, som var en av huvudarkitekterna när Parisavtalet utformades, menar också att beslutet är det rätta. Detta eftersom pandemin gjort det “extremt svårt” att bedriva den internationella diplomati som krävs för att stärka världens klimatambitioner.

– Jag tror att vi måste vara väldigt innovativa för att upprätthålla ett momentum nu, säger hon till Climate Home News, och tillägger att hela spelplanen nu förändras, bort från “diplomati enbart fokuserad på FN och klimatförändringarna” till en som smälter samman med coronakrisen och den ekonomiska återhämtningen efter krisen.

Stimulanspaket avgörande

De ekonomiska stimulanspaketen efter krisen kommer att sätta ramarna för världens klimatambitioner och påverka utsläppen under lång tid framöver. Rätt utformade kan de hjälpa till att accelerera en grön omställning – fel utformade kan de bli dödsstöten för Parisavtalets mål.

– Snart kommer ekonomierna starta upp igen. Det här är en chans för världens länder att återhämta sig på ett bättre sätt, att inkludera de mest utsatta i sina planer och utforma 2000-talets ekonomi på ett sätt som är grön, hälsosam, rättvis, trygg och mer resilient, säger Patricia Espinosa.

– Om det här görs på rätt sätt så kan investeringar i fossilfri infrastruktur och gröna lösningar skapa jobb, förstärka produktiviteten och generera mer värde till världens ekonomier än traditionella, utsläppande och fossilintensiva aktiviteter, säger Andrew Steer vid WRI.

När COP26 hålls nästa år kommer mycket att vara avgjort. Inte minst i USA, där höstens presidentval avgör landets väg ut coronakrisen. 

– Med det här scenariot så har vi i varje fall klarhet i vem som är president i god tid innan COP26, säger Alden Mayer, i organisationen Union of Concerned Scientists, till nyhetssajten Inside Climate News.