– Det finns ett antal godkända biocidprodukter mot mygg som verkar genom att det verksamma ämnet utsöndras till luften, förklarar Johan Helgesson, strategisk rådgivare vid Kemikalieinspektionen.

Problemet är att de verksamma kemikalierna, pralletrin eller pyretiner, är giftiga även för andra insekter, som honungsbin, och för vattenlevande djur.

Ett exempel är myggbortdrivaren Thermacell som är tillåten för användning i naturen i Sverige, men inte i Finland där bedömningen är att riskerna vid användning i skogen är för stora.

– När man använder en biocidprodukt är det viktigt att följa bruksanvisningen noga för att inte användningen ska leda till risker för hälsa och miljö. Thermacell får inte användas där det finns risk för exponering till vattenmiljön, just för att den aktiva ingrediensen är mycket giftig för vattenlevande organismer, kommenterar Johan Helgesson.

En garanterat giftfri väg för att lindra myggplågan är att sätta upp faladdermusholkar. Enligt Johan Helgesson finns det ingen säker kunskap om hur väl fladdermöss kan decimera stora myggpopulationer, men det skadar inte att prova. 

Tror på holkmetoden

Isak Isaksson är biolog på Naturskyddsföreningen. Han tror starkt på fladdermusholkar.

– Det är en bra idé! En fladdermus kan äta upp till tusen myggor i timmen. Om man vill locka fladdermöss till sin trädgård eller närmiljö kan man bygga och och sätta upp fladdermusholkar. Ju fler desto bättre, säger Isak Isaksson.

Inte bara fladdermöss har myggor på den dagliga menyn.

– Man kan också sätta upp holkar för insektsätande fåglar som exempelvis svartvit flugsnappare. Även svalor äter myggor.

En svartvit flugsnappare kan enligt uppgift äta fler än 2000 myggor på en dag. I Steinkjer i Norge satte kommunen istället för att använda bekämpningsmedel mot “insektsplågan” upp 80 fågelholkar.  Det har fungerat, även om fåglarna föredrog större matigare insekter, som fjärilslarver när det fanns sådana.

En annan välkänd åtgärd för att hålla myggpopulationen nere är att om möjligt undvika stillastående vatten i närheten av bostaden, som små pölar och igenvuxna åar och vattendrag. Där lägger honan sina ägg. En del arter direkt på vattenytan, andra på marken där vattenpölar brukar bildas.

Hellre äng än gräsmatta

Enligt Isak Isaksson finns det fladdermöss i de flesta miljöer, även i stadsmiljöer.

– Men de gynnas av en naturvänlig omgivning. Att göra om gräsmattan till äng, anlägga en trädgårdsdamm (gärna med myggätande djur som salamandrar i, reds anm) och plantera nektarrika växter gynnar också fladdermöss, säger han.

Det gynnar även andra arter som gärna livnär sig på myggor, som spindlar, grodor och flicksländor.