Barcelona tar uppgiften många steg längre. Den spanska staden har inlett en ambitiös omvandling där människorna får tillbaka gatumiljön från bilarna. Kärnan i projektet är så kallade superkvarter. Ett superkvarter består av ett tiotal sammanhängande kvarter där endast lokala fordon som går mycket sakta är tillåtna. Istället ses de boende äta middag vid picnickbord på gatorna medan barnen leker i nyss iordningsställda lekparker.

I en artikelserie för tidningen Vox vittnar boende i superkvarteren om hur underbart det är att slippa bilarna och om hur de sociala livet med grannarna frodas på de nyvunna ytorna.

Visionen tar form

I centrum för stadens förvandling finns Salvador Rueda, chef på Agéncia d´Ecologia Urbana i Barcelona. Han fick idén om bilfria kvarter redan på 80-talet som ett led i att få ner bullernivåerna i staden.

Det första kvarteret utan genomfartstrafik skapades 1993, men det var först 2015 som dagens radikala stadsplan tog riktig fart, när ett grön-rött styre fick majoritet i stadshuset och vänsteraktivisten Ada Colau blev ny borgmästare.

Nu börjar ett system med helt nya rörelsemöjligheter kopplade till Ruedas vision om 500 superkvarter ta form. Om planen förverkligas kommer mer än hälften av stadens gator öppnas upp för andra aktiviteter än bilåkande.

Fem nya superkvarter är snart installerade och efterfrågan ökar, men det finns utmaningar.

Så länge bilåkandet inte minskar medför bilfria zoner att trafiken ökar på omkringliggande gator. Dessutom stiger bopriserna i gröna områden utan trafik, vilket tvingar bort mindre resursstarka hushåll. Riskerna är väl kända i Barcelona, som försöker bemöta dem på flera sätt. Bättre kollektivtrafik och förutsättningar för fotgängare och cyklister ska få fler välja bort bilen.

Nytt transportnät

Ett nät av gröna promenadstråk ska sammanbinda superkvarteren samtidigt som ett nytt busslinjenät med täta turer och hållplatser kompletterar tunnel­banan. Ny cykelinfrastruktur byggs och lånecyklarna har blivit fler.

– Tanken är att superkvarteren i framtiden ska utgöra det system hela staden är organiserad runt, säger Barcelonas chefsarkitekt Ton Salvadó till Vox.

Det räcker att den totala fordonstrafiken minskar med bara 13 procent, för att alla planerade superkvarter ska kunna förverkligas utan trafikökning på gatorna runtomkring, enligt Salvador Rueda.

Men ett problem är att ersätta alla hundratusentals bilresor som görs av människor som bor utanför men jobbar i stan och vice versa. Det kräver samarbete mellan 36 olika kommuner och en uppgradering av det nationella och regionala tågnätet i regionen.

– Vi har bra förbindelser inne i stan, men utifrån och in är det hemskt, säger Cynthia Echave teknisk koordinator vid Agéncia d´Ecologia Urbana i Barcelona, till Vox.

Grönska höjer priserna

Gentrifieringen har pågått länge i Barcelona, inte minst till följd av den massiva turismen som gör det mer lönsamt för fastighetsspekulanter att hyra ut till turister än invånare. En studie av 100 städer i Västeuropa, USA och Kanada visar dessutom att gröna lyft i stadsmiljöer höjer bopriserna och spär på segregeringen.

Salvador Rueda menar att både trafikproblemen och gentrifieringen är problem på kort sikt. Det långsiktiga målet med stadens omvandling är att alla invånare har tillgång till gröna offentliga rum och en granngemenskap.

– Vilken är lösningen enligt mig? Att sprida superkvarteren och hålla samma kvalitet i hela staden. Rättvisa är nyckeln, säger Salvador Rueda.