Plastkonflikten fick den eldfängde presidenten Rodrigo Duterte att hota med att förklara krig mot Kanada, något som visserligen aldrig blev verklighet, men som med önskvärd tydlighet visar vilken tyngd plastsoporna har fått i det internationella maktspelet mellan länder.

Enorm ökning

Produktionen av plast har ökat enormt sedan 50-talet och nu skapas runt 280 miljoner ton plast i världen varje år. Ungefär 40 procent av plasten används till engångsprodukter, som plastpåsar och matförpackningar.

Varje år hamnar mellan 8 och 13 miljoner ton plast i våra hav. Bara i Medelhavet slängs över 30 000 plastflaskor varje minut.
Platsföroreningarna skadar planeten, haven och djurlivet. Och plastskräpet ökar så mycket att om inte trenden bryts snarast kommer det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Väldigt mycket av all plast återvinns inte. 

–  Vi omger oss med enormt mycket plastprodukter och vi är dåliga på att lämna in plast. Det gäller både hushåll och företag, säger Åsa Stenmarck, chef för avfallsgruppen på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

Liten del återvinns

Vad händer då med den svenska plasten? I Sverige samlades 42 procent av plastförpackningarna, eller 76 841 ton, in för materialåtervinning under 2018, men då räknas även en del av det plastavfall som förbränns för energiåtervinning med. 

– Det är bara runt 20 procent som faktiskt återvinns, säger Åsa Stenmarck. 

Sverige har de senaste åren exporterat 30 000 ton plastavfall årligen till länder utanför EU. Tidigare stod Kina och Hongkong för nästan 90 procent av importen, men sedan förra årsskiftet tar de inte längre emot plastavfall. Vart vårt plastskräp har tagit vägen sedan dess är oklart, men enligt rapporter finns tecken på att plasten skickats till länder som Malaysia, Indonesien, Thailand och Filippinerna.

– Det finns risk att det dumpas och det är helt oacceptabelt, sade dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) till SvD förra sommaren.

– En del skickas inom Europa, en del stannar i Sverige, en del har gått till Vietnam, Indien och andra länder i Asien, sedan fler och fler länder inte tar emot plastavfall längre, säger Åsa Stenmarck. 

Ny anläggning

Sedan en tid tillbaka ska dock Sverige vara självförsörjande på plastavfall. Detta efter att Svensk Plaståtervinning öppnade sin stora återvinningsanläggning i Motala i maj med en kapacitet på 120.000 ton per år, och Stena Recycling har sin nya anläggning i Halmstad. 

– De är nog redan uppe i kapacitet för att sortera alla plastförpackningar och ta hand om det själva, säger Åsa Stenmarck. 

– Man skickar inte vidare till Asien, i alla fall inte de förpackningar som hamnar i plastkretsen (återvinningen). Men det beror på vad man lägger in i begreppet självförsörjande. De sorterar ju ut en hel del som skickas till förbränning. 

”Helt ohållbart”

Svensk plaståtervinning har satt upp ett mål om minst 55 procents återvinning till 2025 i ett initiativ de kallar ”Plastsprånget”.

– Det stärker förutsättningarna för att Sverige ska bli världsledande på återvinning av plastförpackningar, säger Mattias Philipsson, kommunikationschef på Svensk plaståtervinning.

Även om återvinningen ökar så kvarstår problemet med den höga användningen av plastartiklar som bara används en gång. 

I mars i år röstade EU-parlamentet igenom ett förbud mot vissa artiklar av engångsplast. Några av produkterna som ska fasas ut senast 2021 är sugrör, engångsbestick och bomullstops.

Svenska regeringen gick nyligen ut med att de vill gå längre och utreda ett förbud mot bland annat plastmuggar och plastbehållare till mat också.

– Vi ser ju alla att det är helt ohållbart att ett material som håller i hundratals år, och i princip inte är nedbrytningsbart i naturen, används en enda gång och sedan slängs. Vi måste hitta nya system som är hållbara, säger miljöminister Isabella Lövin (MP) till Ekot. 

Åsa Stenmarck menar att det största problemet med plasten är den höga konsumtionen.

– Plasten är billig, lätt att göra olika saker med och håller inte särskilt länge. Det är en konsumtionsekonomi. Plastens största utmaning är att det har blivit slit och släng, säger hon. 

Åsa Stenmarcks fyra tips till privatpersoner för att minska plasten:

1. Fundera över vad man handlar överhuvudtaget, oavsett om det är plast eller inte.
2. Om du kommer fram till att du behöver den här prylen, vad är då bäst material?
3. När du väl har använt dina plastsaker, se till att de hamnar i återvinningen!
4. Återanvändningsaspekten. En vanlig plastpåse kan du använda igen. Tänk lite mer som farmor i krigstid!