En ljusglimt är dock att marknaden för begagnad, servad och testad – ”rekonditionerad” – elektronik växer så det knakar. Swappie, som säger sig vara marknadsledande inom denna nisch i Sverige, rapporterade en omsättningsökning med 150 procent år 2021. Antalet nya kunder ska samtidigt ha ökat med 130 procent.
Det har också gått bra för konkurrenten Refurbed, som idag verkar på 13 europeiska marknader. Sedan hösten 2021 finns företaget även i Sverige, där det enligt egen utsago växte med cirka 50 procent i månaden från december till april 2022.
– Den stora utmaningen är att få kunder att förstå att våra prylar inte är sämre än nya. Att de ska se rekonditionerad elektronik som ett förstahandsval, som funkar lika bra, men är billigare och mindre skadlig för klimatet, säger Kilian Kaminski, en av företagets grundare, till Dagens ETC.
Gemensamma krav
Han berättar att när Refurbed drog igång i Österrike år 2017 var en av hans många uppgifter att sitta i kundtjänst.
– En gång fick jag ta ett samtal från en äldre dam som sa att det måste ha skett ett misstag. Hon trodde att telefonen hon hade fått av oss var en helt ny, istället för den gamla grejen hon beställt, som hon trodde skulle vara full med repor och skråmor.
Här skulle det hjälpa med en gemensam EU-standard för vad som får räknas som rekonditionerad elektronik och vilka krav den behöver uppfylla, säger Kilian Kaminski.
– Vi på Refurbed skapade våra egna kriterier, som att vi bara använder professionella reparatörer och har minst tolv månaders garanti på våra varor.
Långt från cirkulärt
I april släppte forskningsinstitutet Rise en rapport som visade att den svenska ekonomin är cirkulär bara på marginalen, närmare bestämt till 3,4 procent. Den kan jämföras med det globala genomsnittet på 8,6 procent och till exempel 9,7 procent i Österrike och 24,5 procent i Nederländerna.
Att Refurbed verkar på 13 marknader i Europa gör att Kilian Kaminski kan jämföra möjligheter och utmaningar. Han berättar att det delvis var Greta Thunberg och klimatstrejksrörelsen Fridays for Future som fick dem att söka sig till Sverige.
– Det finns en stark medvetenhet om miljö- och klimatproblem och en stark efterfrågan på mer hållbar konsumtion, säger han om det som är positivt med utvecklingen i Sverige.
Dit hör, enligt honom, även lägre moms på mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier som år 2016 sänktes från 25 till 12 procent.
Kritiserad skatt
Till det sämre hör istället den särskilda kemikalieskatt på begagnad elektronik, som i praktiken innebär dubbelbeskattning för de företag och konsumenter som vill vara mindre miljö- och klimatskadliga. Enligt Kilian Kaminski är det uppenbart att den skatten inte var utformad med rekonditionerad elektronik i åtanke.
– Därför vore det bra om den ses över, så att den inte slår mot företag i den cirkulära ekonomin. Det vore synd för ett land som vill vara hållbart.
Bland andra utmaningar, som gäller både i Sverige och andra länder, är att tillverkare gärna vill att det ska vara svårt att laga trasig elektronik, särskilt telefoner. I USA har the Right to Repair Movement, ”rörelsen för rätten att reparera”, vuxit sig stark, men nu ser Kilian Kaminski tecken på att den är på uppgång även i Europa. Och det är verkligen på tiden.
– I Tyskland uppskattas 200 miljoner telefoner ligga i olika skåp och byrålådor. Nu behöver vi incitament för att uppmuntra folk att lämna in sin gamla elektronik.
