Ett nyare forskningsområde handlar om vilken effekt svävande mikroplaster i atmosfären kan ha för klimatet. Det är redan känt att aerosoler av damm, rök och luftföroreningar påverkar klimatet genom att antingen reflektera eller absorbera solljus. Sedan den industriella revolutionen har ansamlingen av antropogena aersoler i atmosfären sammantaget haft en stor nedkylande effekt på planeten. Utan deras inverkan vore klimatupphettningen 30-50 procent högre än idag, enligt forskarna.

Mängden ökar

Hur den ökande mängden plastpartiklar påverkar klimatet är ännu okänt. Laura Revell forskar kring luftburen mikroplast och dess klimatpåverkan vid universitetet i Canterbury, Nya Zeeland. Hon säger till Dagens ETC att mängden partiklar än så länge är för liten för att ha en märkbar effekt på klimatet.

– Men mängderna ökar och vi förväntar oss att mikroplasten kommer att påverka klimatet framöver, säger hon.

Antalet plastartiklar i luften varierar stort mellan olika platser på jorden. I storstäder som London och Peking kan varje kubikmeter luft innehålla tusentals partiklar medan samma mängd luft över västra Stilla havet, enligt studier, innehöll 0,01 partiklar per kubikmeter. Mätmetoderna skilde sig dock åt, så i det senare fallet rör det sig troligen om något fler partiklar.

Avkylande effekt

I en studie Laura Revell genomfört antogs för enkelhetens skull att koncentrationen av plastpartiklar var en per kubikmeter jämnt utspritt i atmosfären och att alla plastbitar var färglösa.

– Studien visade att vi kan förvänta oss en viss avkylande effekt, men resultaten är osäkra. I verkligheten förekommer mikroplaster i många olika färger, och mörkare färger absorberar mer solljus vilket snarare skulle ge en uppvärmande effekt, säger Laura Revell.

En betydligt större påverkan redan idag kan plastpartiklarna ha när moln bildas. Moln blir till genom att vattenånga i luften kondenserar på små luftburna partiklar och bildar moln­droppar. Labbtester har visat att mikroplaster kan vara kraftfulla molnskapare. Partiklar av olika form och storlek kan bidra till olika typer av moln, varav vissa höga, tunna, isiga moln tenderar att värma jordytan, medan lägre fluffigare moln har motsatt effekt. Troligen bidrar mikroplaster i atmosfären till båda typerna av moln.

Flera källor

Den globala plastproduktionen har skjutit brant i höjden, från ett par miljoner ton plast 1950 till 450 miljoner ton årligen idag – och kurvan pekar fortfarande rakt uppåt.

– Vi hittar mikroplaster i mat, i Arktis, de finns överallt. Varje år använder vi mer och mer plast och vi vet inte var eller hur plasten förstörs. Orsakar mikroplast hälsoproblem för människor? Skadar den ekosystemen? Vi förstår fortfarande inte effekten av mikroplast, säger Natalie Mahowald, som forskar kring mikroplasters spridning över jordklotet vid Cornelluniversitetet i New York, USA.

En stor del av den atmo­sfäriska mikroplasten sprids från vägar, hav och med jordbruksdamm. Den primära källan till mikroplast i jord­bruket är slam från vattenreningsverk som sprids på åkrar som ­gödningsmedel. Så ser det ut även i Sverige.

– Men vår viktigaste upptäckt är att haven är en stor källa till mikroplast som sprids vidare ut i atmosfären.

Finns i lungvävnad

Det är dock fortfarande oklart vilka de huvudsakliga ursprungskällorna till mikroplasten är, enligt Natalie Mahowald. Är det nedbruten makroplast, kläddtvätt eller plastförbränning?

Klart är att plasten är ett problem som inte kommer att försvinna under överskådlig tid.

– Effekterna av luftburen mikroplast på människors hälsa är oroande. Vi vet att de finns i inomhusmiljöer och att de är tillräckligt små för att andas in. En studie publicerad förra året fann mikroplast i lungvävnaden hos patienter som genomgick kirurgi, säger Laura Revell.

Plast bryts inte ner som organiska material utan sönderdelas bara i allt mindre bitar.

– Vi vet att dagens plast kommer att skapa ny mikroplast i århundraden. Vi vet bara inte hur stort problemet som vi själva skapar är, säger Laura Revell.