Att återställa 30 procent särskilt betydelsefulla ekosystem och skydda de naturliga ekosystem som finns kvar skulle rädda mer än 70 procent av världens landlevande däggdjursarter, groddjur och fåglar som idag hotas av utrotning. Åtgärderna skulle samtidigt minska mängden koldioxid i atmosfären med mer än 465 miljarder ton. Det motsvarar ungefär hälften av de växthusgasutsläpp som ansamlats i atmosfären de senaste tvåhundra åren. Det visar en ny studie utförd av ett trettiotal forskare från 12 olika länder.
Forskarna har undersökt vilka ekosystem, som ödelagts till förmån för jordbruk, som kan och borde återställas för att till en låg kostnad ge största möjliga nytta för klimatet och den biologiska mångfalden – utan negativ inverkan på livsmedelsförsörjningen.
Forskarna har utvärderat både skogar, gräs- och buskmarker, våtmarker och ekosystem i regnfattiga områden.
– Tidigare forskning har betonat återställande av skogar och trädplantering, ibland på bekostnad av gräsmarker eller andra ekosystem. Vår forskning visar att även om det är viktigt att återställa skogar för att mildra den globala uppvärmningen och skydda den biologiska mångfalden, har även andra ekosystem en enormt viktigt roll att spela, säger Bernardo B. N. Strassburg, huvudförfattare till studien.
En miljon hotade arter
Den nya studien bygger på förra årets FN-rapport som varnar för att vi är på väg att förlora en miljon arter under kommande decennier, och fastslår att världen misslyckats att nå målen om biologisk mångfald 2020, inklusive målet att återställa 15 procent av världens förstörda ekosystem.
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) håller just nu på att omförhandlas. Nya mål för konventionen skulle ha beslutats på FN:s konferens om biologisk mångfald, COP15 i Kina, nu i oktober, men mötet har skjutits på framtiden till följd av pandemin.
Den nya studien ska bidra till diskussionen om de nya skärpta målen i mångfaldskonventionen.