– Att kunna samla nya bevis på plats för att sen kunna verifiera insamlad data på distans och göra mer exakta förutsägelser är en ständig nödvändighet. Men att samla in data om dessa förändringar är relevant för resten av världen också. Genom att visa oss klimatförändringarna när de är som mest extrema ger den oss en förhandstitt på hur resten av världen kan se ut inom en inte så nära framtid, säger forskaren Elise Nyborg.

Elise Nyborg är forskare och jobbar på Arktiska institutet som är en icke-statlig organisation bestående av forskare från hela världen. Sedan 2011 har de bedrivit forskning om Arktis och arbetat för att uppmärksamma och lösa de utmaningar som Arktis står inför.  

 Ryssland största aktören

Nu hotas den arktiska forskningen av Rysslands krig mot Ukraina, för rent geografiskt är nämligen Ryssland den största aktören på Arktis. Det är alltså inte svårt att förstå varför Ryssland är en viktig aktör inom den arktiska forskningen och politiken. 

Från Sovjettiden till Putins regim har västvärldens relation med Ryssland varit ansträngd. Men även under politiska tvister och oenigheter har forskares tillgång till Arktis respekterats, något som kan komma att förändras med de hårda sanktioner som Europa infört mot Ryssland.

Rysslands oförutsägbara strategier skapar oro inom forskningsvärlden. Den ryska regimen har under de senaste åren infört allt hårdare restriktioner för forskare och det ständiga statliga övervakandet gör att sanning och fakta inte alltid får komma fram. När kriget bröt ut stramades möjligheterna för internationella samarbete till ytterligare när ryska forskare förbjöds från att delta vid internationella vetenskapliga konferenser. 

Brutit med ryska forskare

När flera västerländska stater har brutit med Ryssland har forskningsmöjligheter därmed skadats. Många europeiska regeringar har sagt åt sina universitet att bryta kontakten med Ryssland helt, som Danmark, Finland och Norge. 

– Vi har sett en gigantisk våg av frivilligt fördömande från väst mot Ryssland. Vare sig det är direkt eller indirekt har sanktionerna stängt av det mesta internationella samarbetet i en omfattning som aldrig tidigare skådats, säger Elise Nyborg.

Europeiska sanktioner och Rysslands nedslag mot forskning och vetenskap har skapat ett osäkert läge för internationella forskare. Trots det är repressionen störst mot de ryska forskarna och utan tillgång till ryska kontakter och resurser riskerar forskningen på stora delar av Arktis att hamna efter.

– Jag skulle faktiskt säga att det största hotet för utländska forskare är det vi kan utgöra för våra respondenter. De sätter mycket på spel genom att anförtro oss känslig information eller tala emot statligt godkända berättelser. Till skillnad från oss kan de inte bara hoppa på ett plan och undvika de senare konsekvenserna av riskfylld forskning, säger Elise Nyborg. 

Det har blivit allt tydligare att det inte endast krävs vetenskapliga observationer, utan även insikter från lokal och traditionell ekologisk kunskap. Men Elise Nyborg tror att Rysslands intresse av att bygga upp relationerna, även efter kriget, är låga. 

– Det enda vi kan vara säkra på just nu är osäkerhet. Men ärligt talat hade vi inte vetat det vi vet idag om klimatförändringarna och dess effekter om det inte hade varit för ryska forskare. Det är synd att det viktiga arbete de gör begränsas av dessa restriktioner, säger hon.