Enligt rapporten har beståndet av vilda ryggradsdjur, som kräldjur, groddjur, däggdjur, fåglar och fiskar, i genomsnitt minskat med 68 procent sedan 1970.

– Årets rapport är chockerande och visar en skrämmande minskning av de undersökta populationerna av ryggradsdjur. Bakomliggande orsaker är avskogning, ohållbart jordbruk och handel med vilda djur. Det är orsaker som också bidrar till att sjukdomar som covid-19 sprids från djur till människor. Nu måste alla mobilisera för att vända trenden för  biologisk mångfald. Utan livskraftiga ekosystem riskerar vi både hälsan, jobben och en hållbar ekonomi, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i ett uttalande.

”Cocktail av hot”

Rapporten har tittat på nästan 21 000 populationer av 4 400 arter, och det visar sig att drygt hälften av arterna har bestånd som minskar. Allra värst är det i tropiska områden och hårdast drabbat är sötvattenmiljöerna i Sydamerika, Centralamerika och Karibien där populationerna minskat med 94 procent. Enligt rapporten beror den negativa trenden i Syd- och Centralamerika samt Karibien på att populationerna av groddjur, kräldjur och fiskar minskar dramatiskt:

"De drabbas av en cocktail av olika hot. Kräldjuren berörs av ändrad markanvändning och överexploatering. Sötvattenfiskar är ofta överfiskade, och i Syd- och Mellanamerika är det vanligt att deras livsmiljöer försvinner på grund av kraftverksdammar. Groddjurens minskning beror på sjukdomar och förlust av livsmiljöer.”, skriver WWF i rapporten.

Det finns dock ljusglimtar. Arten mindre svartfenad revhaj har ökat med 360 procent i ett lokalt bestånd i nordvästra Australien tack vare utökat skydd och fiskeförbud. Även för jättepandan i Kina och tigern går utvecklingen nu åt rätt håll, enligt rapporten.

Samtidigt som Living Planet index presenteradespublicerade den vetenskapliga tidskriften Nature resultat från forskningsinitiativet Bending the Curve, som WWF också står bakom. Rapporten visar att det inte är för sent att vända kurvan i positiv riktning.

– Med ett tydligt fokus på både djärvare och mer ambitiösa bevarandeinsatser och en medveten omställning av till exempel produktion och konsumtion av mat, går det att bromsa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, säger Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på WWF i ett uttalande.