I praktiken kommer den som vill starta en miljöfarlig verksamhet bara att behöva kryssa för en självdeklaration i ett onlineformulär och få verksamheten godkänd.
– Lagförslaget gynnar privata intressen, är till nackdel för det allmänna goda och ignorerar helt konstitutionens garantier för en hållbar miljö och den samlade tekniska och vetenskapliga kunskap som finns inom licensiering, säger Carlos Bocuhy, ordförande för Proam, Brasiliens institut för miljöskydd, till Climate News Network.
Möjliggör ”greenwashing”
Att president Jair Bolsonaro gynnar privata intressen förvånar inte. Senast i februari sjösatte Brasiliens miljödepartement projektet ”Adopt a park”, där kommersiella företag ges möjlighet att för nio dollar per hektar ”adoptera” ett eller flera av 132 naturskyddsområden i Amazonas. Tre företag som redan nappat på erbjudandet är Coca-Cola, Heineken och franska matjätten Carrefour.
Officiellt ska den som adopterar ett område också ta över skyddet och bevarandet av det. I praktiken, åtminstone enligt kritiker, ges företag chansen att tvätta sina miljösamveten, inte minst genom möjligheten att tillgodogöra sig regnskogen som en ”carbon credit” – en skenbar klimatkompensation för att kunna öka sina utsläpp på annat håll.
”Vag klimatnytta”
Idag kostar en utsläppsrätt cirka 48 dollar per ton koldioxid. För samma summa pengar kan ett företag istället adoptera 5,3 hektar regnskog och i praktiken – beroende på skogens typ och ålder – tillgodoräkna sig dess upptag av som mest uppåt 60 ton koldioxid.
– I praktiken ska sådana krediter fungera så att du kompenserar dina utsläpp genom att göra något positivt för klimatet. Men om ett företag inte tvingas till några andra åtaganden blir det en väldigt vag klimatnytta. Och hur ska man garantera att skogen sedan får stå kvar, speciellt om andra former av miljöåtgärder nedprioriteras, som i fallet Brasilien?, säger Maria Rydlund, sakkunnig tropisk skog vid Naturskyddsföreningen.
Oavsett teknikaliteter anser hon att bevarande av regnskog inte ska ligga på privata intressen och med privat finansiering.
– Det måste vara statens ansvar. Ekonomiska intressen kan inte få villkora skydd. Här sker det dessutom på bekostnad av urfolken som hittills förvaltat och skyddat delar av Amazonas och som nu fråntas sina rättigheter.
– Parallellt med detta diskuteras också en lagändring i Brasilien där den som illegalt gått in i vissa områden ändå kan få rättigheterna till marken. Det finns inte något genomgripande tänk att verka för Amazonas och urfolken när man samtidigt främjar dem som driver på avskogning.
Hur stort är hotet mot Amazonas?
– Det är en oerhört deprimerande fråga. För någon vecka sedan kom indikationer på att Amazonas förlorat förmågan att absorbera koldioxid. Vi måste nu agera aktivt och använda handel som påtryckning och arbeta för lagstiftning på EU-nivå som reglerar företags verksamhet och ge stöd till urfolken och civilsamhället för att verka för en långsiktig lösning.
