Lite drygt fem år efter Greta Thunbergs första skolstrejk 2018 inleds nu en hel vecka av protester och events över landet. Startskottet sammanfaller med Fridays for futures globala klimatstrejk på fredag och avslutas med en nationell klimatstrejk den 22 september. Bakom aktionerna står ett drygt hundratal organisationer, grupper och rörelser. Protestveckan går under namnet Week of action for social and climate justice och samlar aktörer som Extinction Rebellion och Greenpeace sida vid sida med mindre aktörer som Gröna Seniorer från Daga Gnesta Naturskyddsförening och Alstra byggforum.
– Week of Action består av en samling folkrörelser som uppmanar alla att delta för att skapa en mer levande demokrati. I det ingår att göra fredligt civilt motstånd för klimatet, säger Roxy Farhat, presstalesperson för klimatnätverket Återställ våtmarker.
Nätverket är en del av aktionsveckan men valde att dra igång sin första aktion redan i tisdags. Samtidigt med riksmötets öppnande blockerade 14 aktivister Essingeleden i norrgående riktning.
Aktionen pågick en halvtimme innan polisen lyfte iväg aktivisterna och tog dem i förvar, berättar Roxy Farhat. Nätverket planerar ytterligare tre motorvägsblockader i Stockholm, den 16, 19 och 22 september.
– Vi ser att politikerna fortfarande inte agerar mot klimatkrisen, det är därför vi gör det här, säger Roxy Farhat.
Protester påverkar
Frågan är om det lönar sig att protestera, i vissa fall med risk att bli både åtalad och dömd. Katrin Uba är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och projektledare för en studie om sambandet mellan politik och miljöprotester.
– Vad vi kan säga helt säkert utifrån den forskning som gjorts generellt är att utan protester på olika områden så fortsätter business as usual, eller så blir det värre, säger Katrin Uba.
Hon betonar att demonstrationer och aktioner i det offentliga rummet bara utgör en liten del av motståndet i olika frågor.
– Det finns massor med mobilisering utan protester i folkrörelsesamhället, det syns inte men kan ändå ha långvariga effekter.
Vilken betydelse har de offentliga manifestationerna?
– Det viktigaste är att frågan uppmärksammas i medier och att budskapet får spridning. Vi vet att om stora protester återkommer under tillräckligt lång tid så kan de föra upp frågor på den politiska dagordningen.
Men det är enklare att påverka agendan än det faktiska beslutsfattandet i riksdagen, konstaterar hon.
Protester kan också påverka människor direkt.
En ny schweizisk studie visar att en tredjedel av schweizarna har ändrat flera vanor i klimatvänlig riktning i spåren av de globala klimatstrejker Greta Thunberg startade.
Inte omöjligt
Resultaten i Katrin Ubas studie tyder på att det är lättare för aktivister att stoppa en förändring än att få igenom skiften som de vill ha.
Historien visar ändå att betydande samhällsförändringar som många önskar se är möjliga. Striden för kvinnlig rösträtt i Sverige och medborgarrättsrörelsens kamp för svartas rättigheter i USA är två exempel.
– Det går att nå positiv förändring, men det kan ta tid, säger Katrin Uba.
Roxy Farhat framhåller att Återställ våtmarker har lyckats påverka debatten i Sverige.
– Idag pratar vi om våtmarker på en seriös nivå, det gjorde vi inte tidigare. Jag tror att allt är möjligt att uppnå, om vi är tillräckligt många som engagerar oss, säger hon.
