Flera personer från Återställ Våtmarker gick ut på motorvägen mitt i morgonrusningen nära Karolinska universitetssjukhus. Fastlimmade på vägen med banderoller blockerades trafiken tills aktivisterna greps och fördes bort av polisen efter knappt en timme på vägen.
Organisationen ser sig själva som en ”fredlig civil olydnadsrörelse” och utför aktioner med syftet att uppmärksamma förlusten av naturens våtmarker som bidrar till klimatutsläpp. Deras ambition handlar om att sätta press på makthavare att ta till krafttag mot klimatkrisen.
Samtliga tolv aktivister både kvinnor och män i åldrarna 24 till 70 år, stod åtalade för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten, vilket de mot sitt nekande också döms för.
Nio av de åtalade får villkorlig dom, varav två får dagsböter, och resterande tre döms till skyddstillsyn.
– Vi är inte ense om påföljderna, säger Marina Ivic, åklagren i målet till TT som yrkade på fängelsedomar.
”Från demokrati till diktatur”
Via sina försvarare hävdade de tilltalade sin rätt att utföra aktionen enligt demonstrationsfriheten som är grundlagsskyddad. Men tingsrätten bedömer att trafikblockaden var avsiktlig och inte en oavsiktlig konsekvens av demonstrationen. Därför anser rätten att de i stället ska dömas för sabotage. Aktivisterna döms också för ohörsamhet mot ordningsmakt eftersom de trotsade polisens uppmaning att lämna körbanan.
Pia Björstrand, advokat för en av de åtalade, framförde i sin slutplädering inför rätten att klimatkrisen borde vägas in bedömningen och att de åtalade därför skulle frias från brott, skriver DN.
En av aktivisterna som fick villkorlig dom, Git Lundström, anser att domen är ett angrepp mot demokratin.
– De har dömt oss för sabotage vilket är oerhört, vilket betyder att vi går från en demokrati till en diktatur, säger hon kort efter domen meddelats.
Hon kommer nu tillsammans med de andra åtalade att överklaga domen.
– De vill tysta oss genom att ge oss villkorlig dom men det kommer ingen av oss att acceptera, säger hon.
Oenighet kring ambulansen
Klimatdemonstrationen på E4:an fick stor medial uppmärksamhet eftersom en ambulans fastnade i de långa köerna som bildades. I rapporteringen har det framkommit en del felaktigheter om att ambulansen var under utryckning, vilket inte var fallet. Vem som hindrade ambulansen var en stor tvistefråga under rättsprocessen.
I domen står det att aktivisterna flyttade på sig för att släppa förbi ambulansen. Försvaret hävdar att ambulansen stoppades av polisens avspärrning och inte av aktivisternas vägblockad och köbildningen, vilket åklagaren menar.
– Vi har på film att ambulansen körde obehindrat förbi och faktiskt stoppades av en polisbil som stod på tvären, säger Git Lundström om ambulansstoppet.
– Vi kommer nu förbereda oss för att överklaga. Vi samlar ihop vittnen för att gå vidare till högsta instans, fortsätter hon.
Tio av de åtalade aktivisterna häktades efter händelsen, nio av dem i över en månad, berättar Git Lundström, som anser att rättsväsendet har agerat godtyckligt kring de långa häktestiderna.
– Jag hade tur, min advokat tyckte vi skulle överklaga, så jag hann bara sitta i häktet i fem dagar och i arrest i tre dagar. Min advokat sa att du hade tur kring vilka som råkade sitta i tingsrätten just den dagen, säger hon.
”I strid med folkrätten”
Domen får kraftig kritik från Amnesty som menar att fredlig aktivism aldrig ska leda till frihetsberövande och att staterna är skyldiga enligt FN till att genomföra en snabb och rättvis klimatomställning under folkrätten.
Däremot välkomnar organisationen att tingsrätten motsatte sig åklagarens önskan om att utfärda fängelsestraff.
– Amnesty ser med stor oro på att domstolen dömer i strid med vad folkrätten kräver av Sverige. Det saknas praxis att tillämpa sabotage-brottet på det här sättet och från ett rättsstatligt perspektiv är det oroande att Sveriges domstolar börjar bedöma utövande av fri- och rättigheter som allvarliga brott, utan diskussion och lagändring, i strid med praxis och FN:s rekommendationer, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige i ett pressmeddelande.
