I förra veckan kokade det över hos amerikanska miljöorganisationer efter att Bidenadministrationen godkänt olje- och gasprojektet Willow i Alaska. Tillståndet utdelades trots presidentens tidigare löften att inte godkänna någon ny utvinning av fossila bränslen på federal mark. Det är oljebolaget Conoco Phillips som vill genomföra projektet som, om det blir verklighet, blir det största av sitt slag.
Under onsdagen lämnade sex miljöorganisationer in en stämningsansökan mot inrikesdepartementet samt flera myndigheter och tjänstemän i ett försök att stoppa projektet som de menar bryter mot en rad miljölagar.
Kärande i målet argumenterar för att Bidenadministrationen godkänner ansökan med berått mod – eftersom den tidigare erkänt att Willowprojektet skulle medföra skada för samhällen, folkhälsan och miljön.
”Djupt besvikna”
Kristen Miller är vd på Alaska wilderness league, en av organisationerna som stämmer staten.
– Vi är djupt besvikna över Bidenadministrationens godkännande av olje- och gasutvinningsprojektet Willow i Alaskas arktiska delar. För att tala klarspråk: Den utbredda olje- och gasutvinningen på statlig mark i vårt land måste upphöra nu. Vi kommer att fortsätta att kämpa mot Willow-projektet. För klimatets skull måste vi förändra sättet på vilket vi förvaltar federal mark, och vi börjar med att vi stoppar all utvinning av olja från de arktiska delarna av USA, säger hon i ett pressmeddelande.
Genomförs Willow-projektet riskerar boende i staden Nuiqsut i norra Alaska en försämrad fysisk och psykisk hälsa. Luftföroreningarna kan exempelvis leda till lungsjukdomar och ovanliga cancertyper. Organisationerna nämner också ljudstörningar från projektet, som förväntas kunna leda till ökad stress hos lokalbefolkningen.
Katastrof för miljön
Projektet innebär också ökade utsläpp av växthusgaser vilket skulle förvärra den globala upphettningen. Runt 160 000 fat olja per dag i 30 år framåt beräknas oljefälten kunna producera. Bränns all olja i fälten kommer det att släppa ut 260 miljoner ton koldioxid i atmosfären, motsvarande de årliga utsläppen från 66 amerikanska kolkraftverk.
Dessutom hotar projektet att leda till minskade fisk- och renbestånd i området, vilket vore en katastrof för lokala inuitsamhällen, enligt miljöorganisationerna.
– Det här visar att regeringen inte bryr sig om dem som påverkas direkt av industriella föroreningar, och att den blundar för klimatverkligheten i Alaska och resten av världen, säger Bridget Psarianos, jurist på Trustees for Alaska, organisationen som samordnar stämningen.
Optimistiska om utgång
Blir Willow-projektet verklighet finns farhågor om att det kan fungera som en språngbräda för ytterligare utvinning i de västra delarna av amerikanska Arktis.
– Det gäller andra arrendat som förväntas innehålla mer än tre miljarder fat olja, säger Tim Woody, kommunikationschef på Wilderness society.
Men organisationerna är optimistiska vad gäller utgången i rätten. Maddie Halloran, kampanjchef på Alaska wilderness league, säger att Trumpadministrationen godkände Willow-projektet redan 2020 – men att den federala distriktsdomstolen ogiltigförklarade tillstånden. Den nuvarande regeringens godkännande bryter mot samma lagar.
