– Det sker redan en global rättsutveckling där ett sådant förändrat förhållningssätt har gett avtryck, bland annat i rättsutvecklingen för naturens rättigheter och genom Escazú-avtalet. Sverige bör följa denna utveckling, säger Carmen Blanco Valer.

Escazú-avtalet – ett regionalt avtal i Latinamerika och Karibien om delaktighet, tillgång till information och rättsskipning i miljöfrågor – var när det antogs 2018 det första internationella avtalet i världen som stärker miljöförsvarares rättigheter och förstärker kopplingen mellan mänskliga rättigheter och skydd för naturen.

Idén om att naturen har rättigheter är sprungen ur urfolksrörelser över hela världen där kopplingen mellan natur och människa är grundläggande eftersom man i alla tider varit beroende av ekosystemen och sett det som en självklarhet att vårda dem.

– Vi måste lära av detta, säger Carmen Blanco Valer.

I såväl Ecuador som Bolivia har naturen tillerkänts rättigheter i lag (Längst går Ecuador som i grundlagen erkänt naturen som juridiskt subjekt). 

Flera specifika ekosystem har även fått rättigheter genom domstolsutslag i Colombia och Mexiko Citys grundlag, tillägger Carmen Blanco Valer. 

Specifika floder och berg har också tillerkänts status som juridiska personer i Nya Zeeland och Indien. I USA har ett trettiotal kommuner antagit lokala förordningar som ger naturen en starkare rättslig ställning. 

Att erkänna sådana rättigheter hindrar inte all mänsklig användning av naturen, menar Carmen Blanco Valer.

– Det innebär att mänsklig verksamhet behöver respektera ekosystemens och arternas förmåga att utvecklas och bevara sina livsuppehållande funktioner. 

Om den svenska riksdagen lagstadgade om naturens rättigheter skulle vi bli det första landet i Europa som tog ett sådant steg. Carmen Blanco Valer menar att det skulle vara en viktig klimatåtgärd eftersom det adresserar problemens kärna. 

– Det skulle stoppa många av växthusgasutsläppen direkt vid utsläppskällan. Bland annat olja, gas, oljesand och mineraler skulle inte kunna utvinnas om det riskerade att rubba ekosystem, eftersom de då har en juridisk rätt att existera.

EU-parlamentet vill att alla medlemsländer ska ställa sig bakom att göra så kallat ekocid – miljömord – till ett internationellt brott. Det skulle innebära att sådant som oljeutsläpp, industriellt fiske, plastföroreningar, gruvbrytning i djuphav och avskogning blev miljöbrott som kan lagföras av den internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC.

Allt fler länder går med på kravet, men ännu inte Sverige.

– En miljömordslag vore självklart bra och ett stort steg. Men jag tänker att vårt lagförslag handlar om mer än så, det utgår ifrån ett systemkritiskt perspektiv och har också en dekolonialiseringsaspekt, att återupprätta en syn som tryckts ner under 500 år, att allt runt omkring oss har rätt att leva, säger Carmen Blanco Valer. 

– Det är en större samhällsvision, som fokuserar på ett annat hopp om det goda livet, baserat på att vi människor inte är bättre eller sämre än andra varelser.