Om dessa symptom vet Sydsudans invånare en hel del. Under våren och sommaren stängdes skolorna i huvudstaden Juba när temperaturen under en längre period översteg 45 grader. Den ihållande hettan bedömdes vara livsfarlig. Myndigheterna försökte förmå människor att stanna inomhus och skolor tvingades stänga. Kvinnor fick missfall. Många, många dog.

Gira Maurine Akinyi Alima, eller Gira Maurine som hon kallar sig, minns tiden med fasa.

– Det kändes som att vandra runt i helvetet, säger hon och drar sin kavaj tätare runt kroppen. I dag befinner hon sig i ett tiogradigt Stockholm för att på  en internationell konferens arrangerad av Civil rights defenders representera sin stolthet: organisation Wido.

Klimatkrisen – krisernas kärna

Wido står för Women initiative for development organization och arbetar för kvinnors rättigheter i ett land där miljöförstöring, klimatkatastrofer, svält och konflikt präglar vardagen. För Gira Maurine är det därför omöjligt att separera de olika kriserna från varandra; allt hänger ihop i hennes hemland.

År 2060, då Gira Maurine kommer vara 65 år gammal, kan klimatkatastrofen – om ingen dramatiskt ingriper i händelseförloppet – ha gjort det omöjligt att som människa leva i Sydsudan. De senaste åren har regionen drabbats av en rad katastrofer som kan kopplas till klimatnödläget: torka, stigande temperaturer, översvämningar, drastiska regnfall och extrema sandstormar. Och så de helvetiska extremhettorna då, som förvärrar den akuta vattenbristen. 

Sydsudans president vittnade förra året på Cop28-mötet om hur bristen på vatten bidrar till konflikterna som plågar landet.

– Det är tydligt att fred och säkerhet påverkas av klimatförändringarna, sa president Salva Kiir, enligt AFP.

Därför är det nödvändigt för Gira Maurine och hennes organisation att arbeta ”holistiskt” med hjälparbetet, även om hon ser den globala upphettningen som något av krisernas kärna. Klimatkrisen har avsevärt förvärrat de humanitära kriserna i Sydudan, förklarar hon.

– Vi hade redan väldigt många socioekonomiska problem. Om du i ett sådant läge också får översvämningar, torkor, extrema värmeböljor, då blir det, ja, intensivt. Människor dör, människor flyr. Och när sådant händer skapas också nya konflikter. Där har du läget. Alla problemen flätas ihop och förstärks av varandra.

Stor skuld på oljeindustrin

Gira Maurine och hennes organisation vet att de fossila utsläppen måste bantas dramatiskt om de klimatrelaterade katastroferna som sargar landet ska lugna ner sig. Hon vet också vilken enorm skuld till utsläppen som ligger på oljeindustrin. Wido arbetar därför med att lägga ansvaret där det hör hemma. Och i Sydsudans fall blir det tydligt. Där har fossilbolagen trängts med varandra de senaste decennierna för att profitera på regionens oljetillgångar. I dag kommer mellan 80 och 90 procent av landets BNP från oljeintäkter. 

Oljeindustrin förorenar vårt dricksvatten och begränsar vattentillgången

– Men om du skulle fråga en människa på gatan skulle de flesta inte kunna nämna en enda sak som de har vunnit på att ha oljeindustrin i landet. Vanligt folk vet att mycket olja produceras, men ingen vet hur mycket, och pengarna kommer inte folket till del, säger Gira Maurine och fortsätter:

– Lokalbefolkningen får dessutom endast de enklare jobben runt omkring industrin, medan jobben som ger bra betalt går till expats och folk utomlands. 

Samtidigt arbetar hon och hennes organisation med att göra det tydligt vad oljeindustrin har förstört för befolkningen.

– Oljeindustrin förorenar vårt dricksvatten och begränsar vattentillgången, vilket tvingar människor att vandra långa sträckor för att få något att dricka.

Alla är påverkade

Just nu pågår den största rättegången i Sveriges historia, där företrädare för Lundin oil (numera Orrön Energy) står åtalade för medhjälp till grovt folkrättsbrott i nuvarande Sydsudan. De nu tilltalade i den enorma processen – Ian Lundin och Alex Schneiter – var båda högt uppsatta chefer inom oljebolaget och anklagas för att ha medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar i syfte att rensa bort befolkningen från oljefälten runt Lundin Oils verksamhet.

– Många sydsudaneser känner en människa som utsattes för brotten begångna av Lundin oil. Jag känner flera. Alla är på det sättet direkt eller indirekt berörda, även om så många inte har koll på vad som händer i rättsprocessen. Om ditt land påverkas så kraftigt, om så många av dina landsmän drabbas, och även dina nära vänner, då blir du också påverkad. Det är omöjligt att gå ur det oberörd, säger Gira Maurine.

Rättegången har kallats historisk, eftersom det inte tillhör vanligheterna att ett företag ställs till svars för folkrättsbrott i ett fattigt land. 

– Jag är tacksam. Detta visar världen att det inte går att komma till ett land och begå brott utan att ställas till svars. Många företag kommer undan i dag. 

Men hon är samtidigt besviken på att rättegången inte kan hållas i Sydsudan.

– Det finns så många berörda som borde vara här nu.

”Många är traumatiserade”

Den 10 december förväntas bolagets ordförande Ian Lundin själv ta plats i vittnesbåset i rättssalen. I januari följs han av vd:n Alexandre Schneiter. Domen förväntas dock inte komma förrän 2026.

Om du hade fått bestämma Ian Lundins straff – vad hade det blivit?

– Förutom att ge honom ett fängelsestraff i över 30 år skulle jag tvinga honom och de ansvariga att erbjuda kompensation till byarna som drabbades. För i slutändan finns det ingen återvändo för alla som har dött. Och människorna som drabbades av våld har ingen möjlighet att förändra sitt förflutna. Kompensationen borde inte bara hjälpa dem ekonomiskt, utan även ge dem psykosocialt stöd. Många, många är traumatiserade. 

… och om du hade fått ställa en fråga till Ian Lundin i rätten?

– Var är din mänsklighet? Det skulle vara min fråga: Var är din mänsklighet?

Vad tror du han skulle svara på det?

– Antagligen att han inget visste. Eller att han är ledsen. Men det sista tvivlar jag på.