Antalet äldre djur minskar i världen och det är något som i sin tur kan hota överlevnaden för hela populationer. Äldre individer spelar en större roll för flocken, hjorden eller stimmet än vad man tidigare insett. En grupp forskare anser därför att naturvården ska inrikta sig på att bevara livslängden på arter.
– Den förenklade bilden om att äldre individer inte är betydelsefulla för populationer eller miljöer, stämmer helt enkelt inte, säger Keller Kopf, ekologiforskare på Charles Darwin universitet i Australien till tidningen The Guardian.
Han leder en grupp forskare som studerat drygt 9 000 vetenskapliga artiklar, på jakt efter bevis på äldre individers betydelse för flocken. Och det fanns gott om sådana exempel.
Det är inte bara människor som (i bästa fall) blir klokare med åren, detsamma gäller för de flesta andra djur. Mest känt är kanske att gamla elefanthonor kan vara mycket kloka och fungerar som kunskapsreservoarer för hela flocken. Det är dessa äldre damer som hittar mat och vattenhål även när det är torka. Men att enskilda äldre djur förmedlar viktig kunskap till hela gruppen, gäller i princip alla sociala djur.
Många fiskar och sköldpaddor får allt fler ungar i takt med att de blir äldre och fler ungar överlever också. Äldre fåglar är bättre än yngre på att skaffa mat och föda upp sina ungar. Honor från flera arter väljer gärna äldre hanar med viktiga roller i flocken som att leda gruppen vid vandringar eller dämpa aggressivt beteende i gruppen.
Även efter att honor slutat vara fertila kan de bidra till artens fortlevnad genom att hjälpa till att ta hand om sina barnbarn. Denna så kallade ”mormorseffekt” märks bland annat hos elefanter och späckhuggare. Och människor.
Äldre djur är dock begärliga byten för oss människor eftersom de ofta har större kroppar, horn, betar, fjädrar och mer kött. Det här gäller både vid jakt och fiske.
– Om fisket är inriktat på att fånga främst de stora fiskarna, riskerar hela kulturen att kollapsa eftersom äldre enskilda individer är viktiga kulturbärare. Det här skulle kunna förklara varför många fiskbestånd inte har återhämtat sig, trots reglerat fiske, säger Keller Kopf.
Den här studien har främst tittat på vilda djur, men äldre kunskapsbärare finns även bland flockar av tamdjur. Bland kor är det vanligt att ålder går före muskler när det gäller ledarskapet och äldre djur lär de yngre vad som kan ätas eller undvikas och vikten av att hålla sig på rätt sida om stängslet. I takt med att tamdjuren industrialiseras och specialiseras allt mer, försvinner dock behovet av äldre kunskapsbärare.
Arbetet med studien fick också Keller Kopf att reflektera över hur hans egen art negligerar de äldre och deras kunskap.
– Det är en förlust inte bara för de gamla själva, utan för hela det mänskliga samhället.
