Återbrukstrend i byggbranschen – vinst för både klimat och plånbok

– Jag behöver inte bättre kvalité än den här, säger han och lastar upp plankorna på släpet bakom bilen.

Återbruksdelen ser inte ut att vara mer än en fyndhörna på lagret – men det beror på att det mesta som kommer in går åt väldigt snabbt, förklarar säljaren Peter Bergengren. Han var den som i våras drog igång butikens satsning på återbruk efter att han nappat på ett erbjudande om att ta emot material från Nacka kommuns återbruks­centraler.

– Från början var tanken att vi bara skulle ta emot­ trämaterial, för det känner vi att vi kan hantera bäst. Men vi har fått fönster, ventilationshuvud, en del trä, täckmaterial, rör – ja allt möjligt, och det mesta har gått iväg faktiskt, säger Peter Bergengren.

Enligt Peter Bergengren handlar satsningen om att minska på kundernas och butikens svinn och få brukbart material att leva längre.

Återbrukscentraler öppnas

Byggprojekt med miljöfokus och som involverar återbruksmaterial har de senaste två åren avlöst varandra. Nyligen renoverade Familjebostäder i Göteborg en av sina hyreslägenheter med enbart material som varit i andra fastigheter tidigare. 

Under våren 2021 demonterades den tillfälliga saluhallen på Östermalms torg i Stockholm och skickades till Mölnlycke för att bli en padellhall. 

Allt fler kommuner öppnar återbrukscentraler för att ge överblivna träplankor, träpallar och glasfönster en chans att brukas igen istället för att gå till förbränning. 

Återbruk är en växande trend i Sverige idag. Men samtidigt ökar sopmängderna. År 2020 stod byggbranschen för 14,3 miljoner ton rivningsavfall – en ökning med nästan två miljoner ton på bara två år.

Hög medvetenhet

För att återbruk ska går från enstaka pilotprojekt till att bli en storskalig marknad krävs att alla som är involverade i bygg- och fastighetsbranschen börjar våga fatta rätt beslut och ställa krav. Det anser återbruksentreprenören Anton Franker, medgrundare till det göteborgsbaserade företaget Reclaimd som tar hand om och distribuerar brukat byggmaterial till företag. 

– Medvetenheten att man vill jobba med återbruk är relativt hög på de flesta positioner inom byggbolagen. Men implementeringstakten är fortfarande långsam. Takten ökar men den ökar från i princip en nollnivå, säger han.

Stöd till kommuner

Anton Franker säger att Reclaimd, som funnits i ett år, fungerar som ett stöd till kommuner, fastighetsägare och byggbolag som vill öka mängden återbruket material i byggprocessen. I maj lovade ett fyrtiotal av Göteborgs offentliga och privata fastighetsägare i en gemensam avsiktsförklaring att utveckla en fungerande återbruksmarknad för cirkulärt byggande senast 2025. I grunden ett bra initiativ tycker Anton Franker, som gärna hade sett att man tog det ytterligare ett steg.

– Nu är det dags att leverera och för att lyckas måste det börja komma krav från fastighetsägare om att köpa och sälja begagnat material i samband med renoveringar, säger han.

För honom och många andra inom branschen handlar återbruk inte bara om att reducera klimatutsläpp från nyproduktion – utan också om att minska på resursuttaget.

Finns pengar att spara 

Anton Franker säger att en vanlig missuppfattning inom bygg­industrin, som precis börjat omfamna idén om återbruk, är att de totala byggkostnaderna inte skulle bli lägre jämfört med att använda nyproducerat material.

– Men om du jobbar smart är det en vinst för både miljön och plånboken. Ditt avfall minskar och även transporterna. Det blir en klimatbesparing på riktigt. Dessutom gynnar du lokala jobb. I stället för att beställa en ny dörr från Polen kan en lokal firma lacka om en gammal dörr som hade fel färg.

Problemet handlar inte om att det råder brist på material – utan på kunskap, förklarar han. 

– Det kan lätt bli ett moment 22. Folk efterfrågar inte material eftersom de tror att det inte finns. Men det gör det. Det slängs otroliga mängder bra grejer varje dag, säger han.

Johanna Andersson, verksam på plattformen Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) som koordineras av IVL Svenska miljöinstitutet, anser att utmaningen ligger i att få branschens alla aktörer att ändra beteendemönster och dra åt samma håll. 

– Utmaningarna, som vi har identifierat i våra utvecklingsprojekt, handlar om kunskapsbrist och en omogen marknad. Om man är fastighetsägare eller arkitekt måste man börja fundera på vilket material som kan användas igen. Detsamma gäller för materialleverantörer. De behöver fundera på hur de kan jobba mer med återtag och uppfräschning av produkter som de redan sålt en gång, och som kunden snart tänker kassera för att materialet inte uppfyller rätt funktion. Eller ta hand om material som inte längre behövs när kunden bygger om eller river en byggnad. Alla måste börjar fundera kring hur vi kan jobba för att erbjuda ett cirkulärt byggande, säger hon.

Samtidigt delar hon bilden av att intresset och viljan kring att skapa en cirkulär marknad för återbruk ökar. Men fler måste våga ta steget och göra det till en del av sin affärsmodell.

– Det finns nästan inga butiker som säljer återbruk för ”business to business”, alltså material som är kvalitets­säkrat, snyggt upplagt och med garantier. Det finns potential att utveckla affärsmodeller här och ta marknadsandelar.

Konjunkturen kan påverka

Beijers-säljaren Peter Bergren tror att konjunkturens pris­ökningar kan ge återbrukstrend­en en välbehövlig skjuts framåt och motverka att begagnat material som kan användas igen skickas till energiåtervinning.

– Tidigare var det billigare att köpa nytt och slänga resterna. Men nu kostar material mycket mer och du måste tänka dig för hur du använder det, säger han.

Både affärsmässigt och miljö­mässigt ser Peter Bergengren återbruk som en inriktning för framtiden, där samverkan mellan olika aktörer är avgörande om en marknad ska kunna växa fram.

– Kommuner är drivande när det gäller byggnationer. De kan ställa krav om att vi ska öka mängden återbrukat material. Om vi till exempel kan göra Nacka kommun trygga i att vi kommer kunna leverera återbruk till byggentreprenörer – då kan kommunen sätta sådana krav när de upphandlar. Det tror jag är den viktigaste aspekten för att få igång återbruk i stor skala, säger han.