– Så man kan analysera även sånt som vi inte ser med blotta ögat för att förstå vad som är vegetation och inte. Något kan vara målat grönt, eller en plastgräsplan. Då tar vi bort det. En gräsmatta kan vara torr och ganska brun, men då tas den fortfarande med som vegetation, förklarar rapportförfattaren Erik Swan vid Husqvarna.

Väder och nybyggen

Jämfört med året innan har 158 miljoner kvadratmeter grönytor försvunnit från städerna på ett år, främst till följd av att nybyggen. Å andra sidan har 95 miljoner ny grönyta tillkommit, mest gräs.

Totalt innebär utvecklingen att varje stad förlorat grönområden motsvarande 23 fotbollsplaner.

87 städer går mot strömmen. Invånarna i Melbourne i Australien, Dar es Salaam i Tanzania, Wuhan i Kina, Rom i Italien, Denver i USA, Mumbai i Indien och Santiago i Chile kan glädjas åt att bo i betydligt grönare städer än vad de gjorde förra året.

Men när städer blir grönare beror det mer på vädret, än att städerna skulle ha planerat nya grönområden. Santiago kan exempelvis ståta med 9,8 miljoner kvadratmeter mer grönska än året dessförinnan. Det beror på ovanliga mängder regn som föll 2023 som fått de vanligtvis torra områdena att spira.

– Det är underväxtligheten, gräs och annat som har blommat upp, säger Erik Swan.

Mindre grönt i Sverige

I Europa sticker Vilnius i Litauen ut som världsdelens grönaste huvudstad med 61 procent grönyta, och också högst andel per invånare (226 kvadratmeter).

Stockholm har som jämförelse 46 procent grönyta, och endast 88 kvadratmeter per invånare. Sveriges 20 största städer är generellt grönare än genomsnittet i världen, men grönytan har minskat de senaste två åren i alla städer.