680 fastigheter har certifierats

Carl-Fredrik Fridén är kommunikatör på Branschorganisationen Sweden Green Building Council, SGBC, som ansvarar för certifieringen Miljöbyggnad. Han berättar att hyresgäster börjar ställa krav på byggnader på samma sätt som de gör på matvaror och att märkningen Miljöbyggnad kan ses som ett kvitto på en fastighets kvalitet.

– Man vill vara säker på att man både på jobbet och i hemmet har en bra innemiljö. 

Han ser certifieringen som ett verktyg för att kontrollera miljöarbetet och hjälpa till att formulera krav på uppförandet av nya byggnader.

Kraftig ökning 

Under 2014 skedde en kraftig ökning av fastigheter klassade som Miljöbyggnad, från under 50 till nästan 300. Nu finns totalt 680 certifierade byggnader i Sverige och av dessa är 500 nyproduktioner. 

Göran Finnveden är professor i miljöstrategisk analys på KTH och en av de forskare som utformat Miljöbyggnad tillsammans med Boverket och SGBC. Han tror att certifieringen blivit populär eftersom den är enklare att använda än många av de internationella system som också finns tillgängliga. För att få ett högt betyg inom Miljöbyggnad ska man dessutom vara ”hyfsat bra på allt”, från energianvändning och ljudmiljö till radonsäkerhet, fuktsäkerhet och inomhusklimat.

Även omgivningen är viktig

Men att systemet är enkelt innebär även att det finns saker som fått stryka på foten. 

– Märkningen tar inte hänsyn till var man väljer att bygga, men omgivningen runt en byggnad är också viktig, säger han. 

Man tittar inte heller på den energianvändning och miljöpåverkan som produktionen av byggmaterial inneburit. 

Samtidigt som miljömärkning hjälper olika aktörer inom ett byggprojekt att utgå från en gemensam bild av vad de vill uppnå säger Göran Finnveden att det finns en risk för konservering. Enligt honom är det viktigt att fortsätta utveckla kraven för Miljöbyggnad och inte fastna i tron om att de kriterier som gäller nu är tillräckliga.