Sammanställningen visar 13 värmerekord, allra flest i maj då uppgifter från samtliga forskningscentrum utom ett pekar mot 2020 som det hittills varmaste året. Men samtliga månader utom februari och mars uppvisade ett nytt värme-rekord – eller lika höga temperaturer som tidigare rekord – enligt uppgifterna i minst en av de studerade databaserna.
Både i Australien och i Sibirien har det varit varmare än någonsin i år – i norra delarna med temperaturer sju grader högre än under förindustriell tid och två grader över medeltemperatur. Även i stora delar av Europa har det varit ett par grader varmare än normal medel-temperatur och i stora delar av norra Centralasien och Kina, i Mexiko och i Sydamerika har nya värmerekord registrerats.
Corona kan bidra
Samtidigt som människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser enligt FN:s klimatpanel IPCC är grundorsaken till den långsiktiga globala uppvärmningen, påverkas temperaturen även av tillfälliga, naturliga variationer, som El Niño och La Niña – vilka är återkommande väderfenomen i den tropiska delen av Stilla havet.
Under det tidigare rekordåret, 2016, förstärktes den globala uppvärmningen några tiondels grader av starka El Niño-förhållanden. 2020 kan bli det varmaste året hittills, utan understöd av El Niño.
Även coronapandemin kan, till följd av lägre luftföroreningar på flera håll i världen, ha haft en viss påverkan, enligt Johan Kuylenstierna som är adjungerad professor vid institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
– Att luftföroreningar orsakar en viss nedkylning är ett välkänt fenomen, därför kan minskningar i delar av världen där föroreningarna normalt är betydande ha bidragit till några tiondelar högre temperatur.
”Trenden är viktigast”
Enligt de modeller som studerats av Carbon Brief förväntas året avslutas med en mild, något avkylande La Niña. Hur kraftfull La Niña som utvecklas kommande månader kan avgöra om 2020 bräcker 2016 som rekordår eller ej. Sannolikheten för att 2020 varken skulle bli det varmaste eller näst varmaste året är däremot enligt Carbon Brief låg.
Johan Kuylenstierna konstaterar att 2020 ser ut att bli ett av de absolut varmaste åren hittills, men anser att diskussionen om rekordår leder fel.
– Jag är inte så förtjust i upptagenheten kring rekordår hit eller dit. Temperaturen enskilda år är inte det centrala. Det är trenden som är det viktiga att ha koll på, och vi kan konstatera att alla de varmaste åren, med ett undantag, har inträffat på 2000-talet. 2021 och 2022 kan mycket väl bli en halv grad kallare än 2020 utan att det skulle innebära något trendbrott, säger Johan Kuylenstierna.
1. 2020 kan bli det varmaste året hittills. Är du orolig över klimatkrisen?
2. Tycker du att politikerna gör tillräckligt för att vända utvecklingen?
Diane Moradas
36 år, student, Åmål
1. – Ja. När jag flyttade hit förväntade jag mig inte att Sverige skulle vara så varmt. De senaste veckorna har vädret påmint mer om i mitt hemland, Filippinerna.
2. – Ja. Jag tycker att de verkar uppriktigt bekymrade när jag ser dem på tv.
Louise Sandström
26 år, värvare, Knivsta
1. – Till viss del. Samtidigt anser jag att det är företagen som gör störst åverkan och som borde ta sitt ansvar. Det påverkar mer än vad enskilda individer gör.
2. – Nej, inte egentligen. De borde sätta företagen på plats eller ta större politiska steg.
Lomeh Derick
38 år, lärare, Östersund
1. – Inte här. Och där jag kommer från, Kamerun, är klimatkrisen tyvärr det minsta problemet just nu.
2. – Nej, de har inte gjort någonting. De har makten att stoppa klimatkrisen, men de gör inte det.
Jan Erik Orest
57 år, pensionär, Filippinerna
1. – Ja. Vi överexploaterar allt. Jag bor i Asien och ser samma problem där.
2. – Nej, inte i något land. Många av politikerna skiter i det. De vill bara ha bra publicitet.
Jonny Karjalainen
56 år, byggnadssnickare, Stockholm
1. – Ja, ozonlagret blir tunnare, regnskogen minskar och isen smälter.
2. – Nej, de behöver fokusera mer på miljön.
Enkät: Signe Lidén och Hossein Salmanzadeh
