BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Flera banker och andra aktörer som finansierat DAPL, exempelvis Nordea, drog sig till slut ur till följd av den starka opinionen mot projektet. Men en granskning som Dagens ETC gjort visar att de svenska statliga AP-fonderna har fortsatt att investera i bolagen som låg bakom DAPL. Under 2017 uppgick deras innehav i företagen till 1,6 miljarder kronor.
Fortfarande i blåsväder
Nu är samma bolag dessutom inblandade i nya omstridda oljeprojekt. Bolaget Enbridge planerar till exempel att gräva ner den ålderstigna och nötta oljeledningen Line 3, som leder olja genom flera reservat från Kanada till USA. Den ska istället ersättas med en ännu större ledning för att transportera olja från oljesandarna i kanadensiska Alberta till amerikanska Wisconsin, återigen genom flera urfolksterritorier.
Företaget Sunocos byggande av gasledningen Mariner East 2 i delstaten Pennsylvania i USA har också mött hårt motstånd; dessutom har bolaget bötfällts för 12,6 miljoner US dollar på grund av miljööverträdelser under konstruktionen som beräknas vara klar i september.
”Har kört över urfolks rättigheter”
Rolf Lindahl på Greenpeace har bevakat AP-fondernas inblandning i DAPL. Han tycker det är anmärkningsvärt att de investerar i bolag som vill bygga ny infrastruktur för fossil energi.
– Det gör man samtidigt som privata aktörer som banker drar sig ur de här bolagen, som dessutom har blivit kritiserade av FN för att kränka mänskliga rättigheter i samband med att man ville dra den här oljeledningen. Det är bolag som har kört över urfolks rättigheter och trots kritik och kraftiga protester från flera olika aktörer fortsätter AP-fonderna att investera.
Svartlistade av AP7
Under 2017 hade alla AP-fonder förutom AP7 innehav i de här företagen. De bolag som ligger inom AP7:s investeringsområde har fonden nämligen svartlistat, på grund av att de kränkt mänskliga rättigheter i samband med byggandet av DAPL.
– Vi arbetar aktivt med ägarstyrning för att förändra beteenden och använder svartlistning som påtryckningsmedel. Med de företag som hamnar på listan är dialog inget alternativ. Det är att sätt att markera linjen för oacceptabelt beteende och då säljer vi av vårt innehav, säger Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på AP7.
Ni har svartlistat de här bolagen för att de har kränkt mänskliga rättigheter. Men hur ser ni på att investera i fossilbränslebolag?
– Så länge det finns produktion och konsumtion av råvarorna är vårt mål att det ska göras på rätt sätt. Lämnar man hela branschen avsäger man sig alla möjligheter att påverka någon själv. Bolagen ska göra det de gör på bästa sätt men samtidigt utveckla den förnyelsebara sidan och inte fortsätta göra nyinvesteringar i det gamla.
Frida Arevik från kampanjen Fossil Free Sverige tycker att de andra AP-fonderna bör följa AP7:s exempel och svartlista DAPL-bolagen. Hon anser att innehaven är oförenliga med Parisavtalet och att de dessutom visar en stor brist i fondernas etiska arbete. Till skillnad från Johan Florén tycker hon att AP-fonderna borde sälja av alla sina fossila innehav.
– Särskilt viktigt är det att inte stödja de allra värsta projekten, så som DAPL, vilket är ett projekt som leder in världen i fortsatt oljeberoende, vars oljeläckage skapar enorma miljöproblem och som allvarligt kränker mänskliga rättigheter, säger hon.
Etikråd: ”För diskussioner med bolagen”
När Dagens ETC kontaktar de övriga AP-fonderna hänvisar de till John Howchin, generalsekreterare för deras gemensamma etikråd. I ett mailsvar till tidningen skriver han att rådet för diskussioner med två av bolagen, Phillips 66 och Enbridge.
”Etikrådet konstaterar att de båda nu ser över sina processer för att på ett bättre sätt ta hänsyn till ursprungsbefolkningen som påverkas av bolagens verksamheter eller investeringar. Etikrådet fortsätter diskussionen med bolagen under 2018.”
Han pekar även på att amerikanska myndigheter har gett grönt ljus till DAPL.
Men att något är lagligt behöver inte betyda att det är rätt, anser Rolf Lindahl.
– Man måste också fråga sig på vilket sätt tillståndet har kommit till. Beslutet att godkänna oljeledningen fattades utan att respektera urfolks rättigheter och har kritiserats av FN:s särskilda rapportör.
Han anser inte heller att bolagen har tagit åt sig av omvärldens kritik. Energy Transfer Partners, ETP, har till exempel anklagat hans egen organisation för att vara ”eko-terrorister”. ETP har påbörjat en stämningsprocess mot Greenpeace och andra aktörer vars protester mot DAPL enligt bolaget har inneburit miljarder i affärsförluster.
– De har inte velat lyssna på kritiken eller varit särskilt aktiva i dialoger, av förklarliga skäl, eftersom deras existens bygger på oljeledningar. Förutsättningarna att få dem att ändra sig är väldigt små. Så jag ser inte att svenska statliga pensionsfonder har någon anledning att stödja deras verksamhet genom fortsatt innehav, säger Rolf Lindahl.
