När det är som mörkast är hoppet det enda vi kan klamra oss fast vid. Aldrig tidigare har de uppmätta halterna av växthusgaser i jordens atmosfär varit högre och under året kan vi, enligt prognoserna, gå mot en ovanligt kraftig ökning.
Här i det ”klimatmedvetna” Sverige har utsläppen av växthusgaser endast minskat marginellt de senaste tre åren. Under 2019 ser våra nationella utsläpp dessutom ut att öka, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror från förra veckan.
Men nu är inte rätt tid att ge upp.
Vi inledde vår 800 dagarsatsning den 29 oktober förra året. Sedan dess har Dagens ETC:s redaktion skrivit över 150 miljö- och klimatartiklar. Vi har visat att allt faktiskt inte går åt fel håll. Det sätts upp solceller i rekordfart i Sverige och våra utrikesresor med tåg ökar kraftigt. Till och med det konservativa Ungern har börjat fasa ut sitt sista stora kolkraftverk. En ny radikal klimatrörelse har också tagit form. Greta Thunbergs pågående skolstrejk för klimatet har startat en mindre jordbävning som varje vecka fyller gator runt om i världen med tiotusentals miljöaktivister.
Den svenska grenen av den radikala miljörörelsen Extinction Rebellion har blockerat bensinmackar och sittstrejkat utanför Vattenfalls kontor. Vi såg också ett enormt engagemang kring FN:s klimatmöte i Katowice i december.
Sverige har också fått en ny regering. Miljörörelsen kritiserar den föreslagna skogspolitiken men ger tummen upp till Löfvens löften om att bland annat behålla flygskatten, förbättra tågtrafiken och införa ett förbud mot prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas.
Frågan är hur regeringen kommer att agera mot Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Om anläggningen byggs innebär det en ökning av Sveriges utsläpp med 1,7 miljoner ton koldioxid per år. I ett slag skulle de tre senaste årens minskning av de nationella utsläppen utraderas och vi skulle vara tillbaka på 2015 års utsläppsnivå. Enligt Naturskyddsföreningen kan svenska staten stoppa bygget utan att bryta mot EU-reglerna. Det sista avgörandet ligger i regeringens händer.
Bakom oss har vi 100 mörka dagar för klimatet men vi kan fortfarande nå målet i Parisavtalet. Flera studier visar att det finns en möjlighet, även om forskarnas bedömningar pendlar mellan 5 och 64 procents chans att nå 1,5-grader i medeltemperatur. Vad forskarna däremot är rörande överens om är att världens länder genast måste fasa ut fossila bränslen inom alla sektorer.
Enligt FN markerar årsskiftet 2020/2021 en viktig brytpunkt då de globala utsläppskurvorna måste börja vända neråt. Det har aldrig varit mer bråttom. Klockan tickar och idag är det bara 700 dagar kvar.