Ett forskarlag på Harvard bygger färdigt en avancerad och supersnabb robot som bara är 15 x 15 x 20 millimeter stor. Tekniken bygger på så kallade deltarobotar som används flitigt inom livsmedelsindustrin då de är extremt snabba på att plocka saker från löpande band. Harvards nya millidelta-robot kan arbeta på en yta av sju kubikmillimeter och forskarna ser en rad olika användningsområden som mikromontering, mikroplockning i industri och kanske viktigast av allt: precisionskirurgi. Roboten eliminerar små darrande rörelser och skulle kunna användas vid exempelvis ögonoperationer eller kärlkirurgi.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Februari

Revolutionerande behandling mot blodcancer testas i Sverige

Akademiska sjukhuset blir först ut i Sverige att genomföra försöksbehandling med den så kallade CAR-T-cellsmetoden. Metoden är redan godkänd i USA och beskrivs som revolutionerande i behandling av leukemi och lymfom. Utvärderingar publicerade i december 2017 visar att cirka 90 procent av de patienter som varit dödssjuka och behandlats enligt metoden svarat på den. Av dessa var hälften cancerfria fyra till fem år senare. Enkelt går CAR T ut på att man tar blod från den cancersjuke och separerar T-celler från immunförsvaret. Dessa ges nytt syntetiskt DNA och förs tillbaka i patientens blodomlopp där de effektivt angriper cancercellerna.

När metoden kan bli godkänd i Sverige är ännu oklart.

Mars

AI-mikroskop kan hjälpa forskare rädda haven

Tekniker vid IBM meddelar att de lyckats konstruera ett självstyrande mikroskop med inbyggd artificiell intelligens. Uppfinningen ger forskare en ny möjlighet att studera plankton och kan bli banbrytande i arbetet med att rädda världshaven. Plankton fungerar nämligen som tidiga indikatorer på när något är fel i ekosystemen men deras korta livscykel, minimala storlek och oförutsägbara beteende gör dem mycket svåra att studera.

Förhoppningen är att det nya mikroskopet ska kunna följa plankton mycket noggrant och därmed fånga upp tidiga varningssignaler på när något är fel i haven.     

April

Slumpgenerator första steget mot total IT-integritet

Matematiker vid NIST-institutet gör ett första experimentet med en slumpgenerator baserad på kvantmekanik och Einsteins relativitetsteori.
Med hjälp av ljusets minsta byggstenar fotoner lyckas forskarlaget generera helt slumpmässiga och fullständigt oförutsägbara sifferserier. Förhoppningen är att tekniken i framtiden ska kunna användas för att skapa krypteringsspråk som gör det i princip omöjligt att hacka datorer eller spionera på elektronisk kommunikation. Dagens krypteringsspråk innehåller alltid ett viss mått av förutsägbarhet oavsett hur avancerade de är.   

Världens första fullständiga penistransplantation

En amerikansk soldat som fått stora delar av skrevet bortsprängt i Afghanistan genomgår världens första fullständiga penistransplantation på John Hopskins-sjukhuset. 11 kirurger arbetar i 14 timmar för att ge mannen ny penis, pung och delvis ny bukvägg. Operationen lyckas.

– Vi är hoppfulla om att transplantationen kommer att hjälpa att nästan helt återställa urinfunktion och sexuell funktion, skriver sjukhuset i ett uttalande.

Världens första lyckade penistransplantation gjordes 2014 men aldrig tidigare har en operation genomförts där även pung och delar av buken ersätts.

Maj

3D-printgenombrott ger hopp för synskadade

Forskare vid Newcastle-universitetet i Storbritannien blandar en lösning av stamceller och egenutvecklad gelé som de använder för att skriva ut en mänsklig hornhinna på en 3D-printer. Då tillgången på hornhinnor för transplantering är rejält begränsad kan genombrottet ge hopp åt miljontals synskadade och blinda människor världen över. Användning inom vården dröjer dock.

– Våra 3D-printade hornhinnor kommer nu att behöva genomgå ytterligare tester och det kommer att ta flera år innan vi är i ett läge där vi kan använda dem till transplantationer, säger forskaren Che Connon i ett pressmeddelande.

Gaskraftverk med nollutsläpp testas

Företaget Net Power testkör ett kraftverk i amerikanska Houston med helt ny teknologi som de hoppas ska kunna eliminera koldioxidutsläpp från naturgas. Tekniken bygger på koldioxidlagring, men i stället för att leda bort all koldioxid används en del av den till att driva själva kraftverksturbinen i ett slutet system. Detta sänker kostnaderna för lagringen dramatiskt. Utvärderingar vänas inom ett par månader och om testet visar sig lyckat skulle tekniken kunna få avgörande betydelse under världens pågående övergång från fossilt till förnybart. Naturgas står för 22 procent av den globala elproduktionen och trots att den är renare än kol är utsläppen fortfarande betydande.

Radioaktivt avfall blir till glas

Forskare vid amerikanska energidepartementet demonstrerar en egenutvecklad teknik för att smälta ihop riskavfall som kemikalier och radioaktiva rester med glas.

– De radioaktiva elementen binds kemiskt som en del av glasmaterialet. Och glasmaterialet är ett tåligt avfall som isolerar radioaktiviteten från miljön väldigt länge, säger forskningsledaren Will Eaton till Live Science.

Eftersom avfallet är kemiskt bundet kan det inte läcka även om glaset skulle gå sönder. Upptäckten kan få stor betydelse i USA som har miljontals ton med radioaktivt restmaterial efter närmare 50 års kärnkrafts- och kärnvapenproduktion.

Juni

Genombrott i kampen mot galna ko-sjukan

För första gången lyckas forskare framställa en syntetisk prion. Prioner är felveckade protein i hjärnan som orsakar en rad neurologiska sjukdomar hos människor och djur, varav den vanligaste är  Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, kallad galna ko-sjukan hos nötkreatur. Att man lyckats framställa en syntetisk protein är ett stort genombrott enligt Jiri G. Safar, professor i patologi och neurologi vid Case Western Reserve-universitetet i Cleveland.

– Att generera syntetiska mänskliga prioner i ett provrör som vi gjort kommer att möjliggöra en mycket bättre förståelse av prioners struktur och hur de replikerar sig. Detta är avgörande för att utveckla hämmare mot deras replikation och spridning i hjärnan, säger Jiri G. Safar i ett pressmeddelande.

Juli

Hybrid kan rädda utrotningshotad noshörningsart

Den nordliga vita noshörningen är utrotad sånär som på två individer, en mor och en dotter som båda är gamla och infertila. Men nu väcks nytt hopp för arten. En internationell forskargrupp har lyckats ta fram ett embryo genom att befrukta ägg från den gråa sydliga noshörningen med nedfrusen sperma från döda vita noshörningshannar. Forskarna hoppas på att inplantera embryona i surrogatmödrar inom kort. Allan Carlsson, noshörningsexpert på Världsnaturfonden WWF, är försiktigt optimistisk.     

– Vi kommer aldrig att få tillbaka den rena, nordliga vita noshörningen igen. Det blir en hybrid mellan den nordliga och sydliga. Men det är ju så att säga det näst bästa, säger han till Vetenskapsradion.