Tekniken går ut på att havsvatten pressas genom ett halvgenomsläppligt membran där en omvänd osmosprocess äger rum. Följden blir att jonerna stannar kvar på ena sidan av membranet medan vattenmolekylerna passerar igenom.
Anläggningens intelligenta system är specialkonstruerat så att pump och motortakt anpassas i enlighet med den mängd solljus som finns tillgänglig.
En första testanläggning finns i Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi.
Fodertillsats leder till minskade metanutsläpp
Agolin är namnet på en fodertillsats som uppges leda till mindre metanutsläpp från kor och andra idisslare. Tillsatsen ska enligt tillverkaren leda till att metan- och ammoniakproduktionen hos idisslare minskar vilket ger bättre energi- och proteinanvändning och därigenom förbättrad produktivitet hos djuren.
Tillsatsen består av växtextrakt från medicinalväxter och kryddor och sägs vara både lättanvänd och säker. Ett forskningsförsök som har gjorts visar att inte bara produktiviteten, utan även djurens välbefinnande, ökade när fodertillsatsen användes samtidigt som foderkostnaderna för bönderna minskade. I försöket, som utfördes av INRA (Institut National de la Recherche Agronomique) i Frankrike, minskade metanproduktionen i mjölkkor som fått tillsatsen med 30 procent. Att mata världens boskapspopulation med produkten skulle, utifrån forskningsresultaten, kunna minska de totala växthusgasutsläppen med en procent.
Elbil laddar sig själv med integrerade solpaneler
År 2019 ska Münchenbaserade Sono Motors inleda tillverkningen av elbilen ”Sion”. Bilen är täckt av 7,5 kvadratmeter integrerade solpaneler (totalt 330 solceller). De är fästa på motorhuv och tak, men även på bilens sidor och bakdel. ”Under rätt förhållanden” ska solcellerna generera nog mycket energi för att i egen kraft leverera 30 kilometers körning, enligt Sono Motors – vilket ofta är tillräckligt i stadstrafik. Solcellerna täcks av polykarbonat som skyddar dem mot stötar och naturelementen.
Den totala räckvidden för elfordonet anges till 250 kilometer, och batteriet ska gå att snabbladda – upp till 80 procent på 30 minuter.
Sono Motors mål är att göra elbilar billiga och tillgängliga på en marknad där bristande laddningsinfrastruktur och uppfattad begränsad räckvidd avskräcker många från att skaffa elfordon.
Undvik energispill med hjälp av industriavfall
En stor del av den energi som konsumeras av industrier slösas bort i form av spillvärme. Eftersom denna energi i många fall kommer från fossila bränslen betyder det att miljontals ton av koldioxid produceras i onödan. Nu har företaget Eco-Tech Ceram kommit på en teknisk lösning som har potential att kraftigt reducera energislöseriet.
Konceptet går ut på att överskottsvärmen som skapas i industriella processer tas om hand och lagras i en enhet bestående av eldfast keramik tillverkat av industriavfall. Bolaget liknar lagringsenheterna vid värmeladdade batterier där den ackumelerade värmen sedan kan omvandlas till el eller användas för att värma upp hus.
Prisat superträ kan ersätta stål
Trä i stället för stål och titanlegeringar i hus, byggnader, bilar och andra saker som kräver hårda och tåliga material? Det låter osannolikt men faktum är att det prisade företaget Wodoo kan ha kommit på en lösning som gör att vi snart skulle kunna slippa flera av de utsläppsintensiva material vi idag omger oss med.
Genom att tömma träet på dess naturliga lignin och tillföra annan fyllnad i en grön kemisk process får materialet helt nya, högteknologiska egenskaper. Det blir bland annat helt eller delvis genomskinligt, väderbeständigt, röt- och brandsäkert och inte minst starkt – så pass att det till viss del kan ersätta stål. Woodoos skapare, franske Timothée Boitouzet, tror att materialet kan komma att påverka många branscher.
– Vanligt trä har en hel del svagheter. Woodoo kan överbrygga de begränsningarna och skapa något verkligt banbrytande inom många områden. Dessutom är den låga miljöpåverkan ett starkt argument att ersätta till exempel stål där det är möjligt, säger han i ett pressutlåtande.
Energiöverskott återanvänds genom att imitera naturen
Idag förbrukar världens industrier enorma mängder energi, varav det mesta kommer från fossila källor och därmed ger upphov till stora koldioxidutsläpp. Samtidigt släpps en hel den av värmen ut som spillvärme.
Qpinch, ett belgiskt företag, hoppas nu kunna effektivisera fabrikers värmeanvändning. Industrier som använder värme i tillverkningsprocessen kan i dagsläget inte återanvända överskottsvärmen eftersom den har en för låg temperatur. Men med Qpinchs uppfinning, inspirerad av biologiska energilagringsprocesser, kan spillvärmen användas för att, över tid, ladda ett slags värmebatteri. När batteriet är fulladdat kan energin släppas ut igen, men nu vid en högre temperatur som är användbar i den industriella tillverkningsprocessen.
Enkla billiga solfångare ger varmvatten i fattiga områden
Simply Solar, med huvudkontor i Tyskland, har utvecklat en praktisk frost- och rosttålig solvattenberedare kallad X-Sol, som är särskilt anpassad till soliga och fattiga regioner där pris och tålighet är avgörande. Soltekniken minskar kostnaden för vattenuppvärmning med 80 procent jämfört med konventionella uppvärmningsmetoder. Eftersom produktionsprocessen är enkel samt att installation och underhåll kan göras på plats är vattenuppvärmningssystemet extra lämpligt i svårtillgängliga bergsområden. Hittills finns 3000 x-sol-enheter installerade i Argentina, bland annat i Altiplano där temperaturen regelbundet når under -20 grader. I somras lanseras X-Sol även på den indiska marknaden.
Solvärme cirkulerar luft under hus
Det tyska företaget Simply solar har, baserat på beprövad teknik, tagit fram ett enkel lösning där ett solvärmesystem cirkulerar luft under hus, via en stenbädd, och på så vis skapar värme och lagring samtidigt.
På grund av den stora värmekapaciteten hos stenbädden under golvet värms rummen upp 24 timmar per dag, även om solen inte skulle skina på ett par dagar. Eftersom värmen cirkulerar i ett slutet luftrum, och inte i vattenledningar, behövs inga antifrysmedel under kalla perioder. Andra fördelar är att värmelagrande stenar finns tillgängliga i många regioner till en låg kostnad och att det tekniska systemet kräver minimal interaktion med användaren.
Uppvärmningssystemet anses vara särskilt lämpligt i bergiga höghöjdsregioner, såsom argentinska och bolivianska Altiplano, Ladakh och Kargil i Himalaya. Idag värms många hus i dessa bergsbyar upp med hjälp av vedeldning, vilket skapar stora problem med luftföroreningar.
Energilagrande kolfiber gör karosser till batterier
Forskare vid Chalmers och KTH har tagit fram en multifunktionell kolfiber som kan lagra energi som batterielektroder. Det öppnar nya möjligheter för så kallade strukturella batterier, där kolfibern – som är ett lättviktsmaterial – blir en del av energisystemet. Karossen på bilar och flygplan skulle då inte bara vara ett bärande element utan också fungera som ett batteri.
Eftersom tekniken innebär rejäla viktminskningar är den högintressant för bland annat flygindustrin. Passagerarflygplan måste nämligen bli betydligt lättare än idag för att kunna drivas med el. Även för bilar är minskad vikt betydelsefullt för att körsträckan per batteriladdning ska kunna bli längre. Enligt forskarna skulle vikten på en bilkaross eller ett flygplansskrov kunna halveras om samtliga av kolfibermaterialets funktioner utnyttjades.
Nytt miljövänligt batteri av biologiskt material
Dagens batterier är behäftade med en rad resurs- och miljömässiga problem. Samtidigt vet vi att framtidens energisystem kommer att kräva mängder med högeffektiva batterier.
Genom att använda organiska material från förnybara källor kan flera av de problem som uppstår med en ökad användning av litiumbatterier lösas. I alla fall enligt ett gäng Uppsalaforskare som med hjälp av material från alfalfa och tallkåda, samt en smart återvinningsstrategi, har kunnat presentera ett intressant alternativ till dagens litiumbatterier.
Konceptet går ut på att batterikomponenter av förnybart organiskt biomaterial kan återvinnas med låg energiåtgång och ofarliga kemikalier som etanol och vatten. Det litium som extraherades från ett uttjänt batteri kunde enligt forskarna användas i ett nytt batteri, där endast mer biomaterial behövde adderas. Batteriet kan sedan leverera hela 99 procent av energimängden från det första.