Inga av dessa har fått veta varför Säpo gjort bedömningen i fråga, utan det enda som anges är att det finns ”säkerhetsskäl”.

– Jag har kämpat mycket för att få vara kvar här i Sverige, för att bygga mitt företag. Men jag känner mig inte längre som en fri person. Någon annan bestämmer över mitt liv på ett papper, att jag är en terrorist, sa den kurdiska pizzabagaren Tolhildan Acet, som är medborgare i Turkiet. 

Migrationsverket: ”Kan inte besvara frågorna”

Han har drivit sin pizzeria sedan 2009, är inte brottsmisstänkt och har inga tidigare anmärkningar på sig. I mars i år nekade Migrationsverket ett svenskt medborgarskap för honom och sa samtidigt nej till att en ung kurdisk man i Turkiet skulle få komma till Sverige och börja arbeta i hans pizzeria. 

Dagens ETC har kontaktat Migrationsverket för att försöka få mer information om den här typen av ärenden, men de flesta frågorna har förblivit obesvarade. Det går inte att ta del av statistik för hur många avslag av den här typen man gjort under 2023 jämfört med 2022. Det går inte heller att få svar på hur många ärenden som rört personer som är medborgare i Turkiet.

– Vi kan av sekretesskäl tyvärr inte besvara frågorna närmare än så, säger presschefen Jesper Tengroth i ett skriftligt svar.

Säpo: ”Syfte att radikalisera”

Enligt Jesper Tengroth utgår Migrationsverket från särskilda indikationer, omständigheter eller förhållanden när man fattar misstanke om att vissa personer skulle utgöra säkerhetshot, som gör att man därefter skickar ärenden på remiss till Säpo. Men det går inte att kommentera närmare kring detta, också det på grund av sekretesskäl.

Dagens ETC har även kontaktat Säpo och frågat vad myndigheten utgår från när man gör sina bedömningar om arbetsgivare som säkerhetshot. Likaså varför det kan finns skäl att göra en sådan bedömning även om det inte finns misstanke om att det begåtts något brott.  

– Då Säkerhetspolisens arbete med utlänningsärenden dels i hög grad handlar om vårt underrättelsearbete och dels är kopplat till enskilda individer, så har vi ytterst begränsad möjlighet att gå in i detalj kring våra bedömningar eller vårt arbete, svarar pressekreteraren Fredrik Hultgren-Friberg och fortsätter:

– Generellt när det kommer till Säkerhetspolisens roll avseende utlänningsärenden tittar vi enbart på huruvida en person kan utgöra ett säkerhetshot. Säkerhetshotande verksamhet kan exempelvis handla om olika typer av logistiskt stöd till terrorism såsom rekrytering, finansiering eller spridning av propaganda i syfte att radikalisera.

Sponsrade kanalen – flaggades av Säpo

I Sverige är det brottsligt med logistiskt stöd till terroristorganisationer i form av rekrytering och finansiering. Det är inte ett brott att i allmänhet sprida propaganda som kan kopplas samman med terroristorganisationer – men Säpo baserar alltså ändå sina stämplingar av personer som säkerhetshot på just den grunden. 

Det här skulle kunna vara en ledtråd i sammanhanget. Tolhildan Acet har berättat att han vid några tillfällen har företagssponsrat en svenskkurdisk stiftelse som driver en kurdisk tv-kanal i lokaler utanför Stockholm, och även samlar in pengar till humanitära ändamål. Kanalen rapporterar om kurdiska rörelser, inklusive det av EU terrorlistade PKK, och kritiserar länder som Turkiet och Iran. 

En ekonom som jobbar med svenskkurdiska arbetsgivare som Tolhildan har uppgett för Dagens ETC att ett flertal av hans klienter även de blivit ärenden hos Säpo, och att påfallande många av dessa också har sponsrat den kurdiska stiftelsen och tv-kanalen.

Turkiet: Är en del av PKK

Under de senaste åren har Säpo visat ett stort intresse för att identifiera allehanda säkerhetshot relaterade till PKK. Under Natoprocessen har Sverige dessutom skrivit under avtal med Turkiet där man lovat att motarbeta det som Ankara anser är PKK:s svenska förgreningar. Turkiet har i flera år anklagat den kurdiska tv-kanalen för att vara en del av PKK:s nätverk och för att sprida terrorpropaganda. Sveriges Radio avslöjade 2016 att Turkiet redan då hade satt press på Sveriges regering om att stänga ner kanalen.

Det här har gett upphov till en misstanke om att säkerhetshotsstämplingarna är ett försök att försvaga tv-kanalens finansiering och att det hänger samman med Turkiets krav. Turkiet lät på samma vis 2009 bromsa upp den tidigare danske statsministern Anders Fogh Rasmussens jobb som Natos nya generalsekreterare, fram tills att Danmark lovade att utreda den danskkurdiska kanalen Roj TV. Det ledde senare till att Roj TV stängdes ner. 

Funcke: ”Då ska de lagföras”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke låter mycket förvånad när han får höra om de olika pusselbitarna. Han förklarar att den kurdiska tv-kanalen utanför Stockholm faller in under den svenska tryckfrihetsförordningen och att det framgår i den förordningen vad som är ett brott och inte. Medier kan dömas för uppvigling eller för befrämjande av terrorism, om de på något sätt uppmanar personer till att begå terrorhandlingar. 

Men om även företag som finansieringar medierna ska dömas för något, så förutsätter det att medierna först fått en dom mot sig. Den kurdiska tv-kanalen har inte dömts för något terrorbrott. 

– Är det så att det begås någonting som kan anses brottsligt och som i sin förlängning skulle kunna leda till och klassas som terrorism, då får man ge sig på det själva yttrandet och den som sprider de där yttrandena. Då ska de lagföras enligt de regler som anges i tryckfrihetsförordningen, säger Nils Funcke. 

Den här saken måste naturligtvis ledas i bevis för att vi ska vara säkra på att det förhåller sig så, tillägger han. Och det låter sig inte göras med enkelhet när både Migrationsverket och Säpo undviker att svara på frågor, med hänvisning till sekretess.

– Men är det på det viset att man särbehandlar vissa pizzabagare eller företagare på grund av att de sponsrar medier som inte är åtalade eller dömda för något, då har man verkligen brustit i sitt omdöme. Det indikerar ett litet spel under täcket bortom det som är lagreglerat. Vi ska inte ha en politisk polis som gör överväganden bakom stängda dörrar.