BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Miljö är en jätteviktig fråga för mig. Jag tycker att det är viktigt att barnen förstår att vi är en del av en kedja och att det vi gör här på jorden påverkar andra. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att kön inte påverkar barnens val eller möjligheter i livet eller att utseendet inte ska vara ett hinder. Ytan är bara en liten del av dig.
När bestämde du dig för att bli förskollärare?
– När jag kom hit med min journalistutbildning skickade Arbetsförmedlingen mig till SFI, och jag insåg snabbt att det skulle ta för lång tid för mig att få ett tillräckligt bra språk för att kunna jobba som journalist. Det var inte realistiskt. Då började jag fundera på om jag kunde ta en annan väg och samtidigt arbeta för att göra världen till en bättre plats. För jag vill inte leva i det här landet som en outsider.
Hur hamnade du i Sverige?
– Jag kommer från Chile men jag kom hit till Sverige via Spanien. Min mamma bor i byn Garrucha, i Andalusien. Jag flyttade dit till henne från Chile, men jag trivdes aldrig där. Det var för varmt. Jag fick hälsoproblem och migrän av att vara där. Min mamma hade arbetat på ett danskt företag i många år och hon tyckte att jag kunde testa att åka till Danmark, men jag valde Sverige i stället. Eftersom jag hade hört att Sverige låg i framkant när det gäller jämställdhet. Det intresserade mig.
Hur var din uppväxt?
– Jag föddes i Chiles tredje största stad Concepción och jag växte upp med min farmor på en stor gård. Vi odlade bland annat äpplen, päron, vindruvor, bönor och kryddor. Vi bytte ofta till oss varor av våra grannar. Det var ett fritt liv och jag älskade att bo med farmor. Alla säger att jag är lik henne. Stark och självständig. Vi har också samma namn och samma smeknamn.
Var gjorde dina föräldrar när du var på gården med farmor?
– Min pappa som arbetade som journalist kom till gården på helgerna. Han var en riktig tävlingsmänniska och han ville att jag skulle få ett försprång i livet. Därför gick jag i kindergarten trots att jag var tjej, vilket var ganska ovanligt. Min spanska mamma lämnade min pappa när jag var tre år, och hon arbetade på en dansk containerbåt som åkte jorden runt. Så jag träffade inte henne igen förrän jag blev äldre.
Varför blev du journalist?
– Egentligen skulle jag bli advokat. Jag fick höga poäng på ett högskoleprov som gjorde att jag fick ett stipendium så att jag kunde läsa till advokat. Men efter två terminer dog min pappa. Då rasade jag ner i ett svart hål. Jag slutade att plugga och försörjde mig genom arbete på ett casino. Det tog sex år innan jag skrev provet igen och då kom jag in på journalisthögskolan. När jag blev klar började jag jobba med två program på den Katolska radion i Chile. Men när projektet på radion tog slut kände jag att jag ville ha ett miljöombyte. Det var då jag reste till mamma i Spanien och sedan hit till Sverige.
Är du katolik?
– Jag studerade i en katolsk skola med nunnor när jag var ung, numera är jag ateist, men under en period drogs jag till det religiösa. Jag läste filosofi och funderade mycket. Jag hjälpte till och delade ut mat till fattiga och jag började ifrågasätta varför jag hade eget rum och egen tv när andra inte hade någonting. Men dubbelmoralen fick mig att välja bort religionen. Jag tycker till exempel att kvinnor själva ska välja om de vill göra abort eller inte. Individens önskan ska respekteras. Kyrkan däremot är mot fri abort, men de väljer samtidigt att blunda för att rika människor kommer undan lagen, när de skickar sina döttrar till läkare för att få en abort.
Hur trivs du här i Sverige?
– Efter ett tag så upptäcker man att Sverige är ett ganska traditionellt land. Vi har inte kommit så långt som vi tror. Man gifter sig och får barn, och det sätts ganska stor press på individer som inte vill ha barn. Jag vill till exempel inte ha barn och det är många som reagerar på det. I Spanien är det förstås ännu värre.
Varför vill du inte ha barn?
– Det finns för mycket folk i världen, och vi bara tar och tar av jordens resurser. Jag känner att jag inte behöver föda ett barn för att få vårda ett barn. Och jag tycker om ensamhet. Jag trivs när jag har tid att tänka och reflektera när jag är ledig.
Du är snart färdig förskollärare, vad gör du då?
– Jag vill leva och dö i Sverige. Så jag tänker stanna här, men inte i Örebro. Planen är att flytta till Stockholm och jobba på någon förskola där. På längre sikt vill jag utbilda mig till specialpedagog eller arbeta som förskolechef.
Varför stannar du inte i Örebro?
– Jag har fått bättre jobberbjudanden i Stockholm.
Vad drömmer du om?
– Min dröm är att resa till Japan. Det är ett land med många traditioner och heder är ett viktigt begrepp. Det intresserar mig.