IS-kvinnan Lina Ishaq döms till fängelse. Nio yazidier står som målsäganden i den 294 sidor långa domen.
Bild: Polisen förundersökningsprotokoll
Dagens ETC
2013 reste hon till Syrien för att vara med och bygga Islamiska statens terrorkalifat. Där var hon högst delaktig i övergrepp mot civila yazidier, misshandlade dem och sålde dem som slavar. I tisdags hann rättvisan ifatt henne i en rättegångssal i Stockholm.
I tisdags föll en unik dom vid Stockholms tingsrätt. Svensk-irakiska Lina Ishaq, 52 år, dömdes till 12 års fängelse efter att hon anslutit till terrorsekten Islamiska staten och senare hållit nio yazidiska kvinnor och barn fångna som slavar.
I domen beskrivs bland annat händelserna runt 3 augusti 2014. Den dagen attackerade IS irakiska staden Sinjar. Motståndet var svagt. Peshmergasoldaterna som skulle skydda regionen hade dragit sig tillbaka. Försvarslösa och utan mat och vatten flydde därför tiotusentals yazidier upp på Sinjarberget. Många dog, andra togs tillfånga. Bland de män som tillfångatogs av IS tvingades de flesta att välja mellan att konvertera eller dö. De flesta kvinnor och barn fördes i stället bort som slavar.
Samtliga målsäganden i den nyligen avslutade rättegång gick det senare ödet till mötes. De skildes från sina familjer, misshandlades, våldtogs, tvingades leva utan mat och rent vatten, utföra hushållsarbete och praktisera islam.
Så småningom hamnade de hos Lina Ishaq i IS-högfästet Raqqa i Syrien. Där fick de varken tala sitt språk eller utöva sin religion.
Yazidier flyr IS, augusti 2014.
Bild:
AP
De misshandlades och ofredades av Lina Ishaq, som också visade dem filmklipp där yazidier avrättades. De fotograferades inför vidareförsäljning, vilket tingsrätten konstaterar har ”framkallat svår rädsla och ångest hos målsägandena”. I tre fall har Lina Ishaq medverkat till att personer såldes vidare som slavar.
Lina Ishaq fördes till Al Hol-lägret i norra Syrien 2019, utvisades senare till Sverige och dömdes 2022 till sex års fängelse för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse för att hon inte hindrat sin son från att bli barnsoldat.
Nu döms hon till ytterligare tolv års fängelse, denna gång för folkmord, grov krigsförbrytelse samt brott mot mänskligheten – den första domen av sitt slag i Sverige. Hon ska även betala 150 000 kronor i skadestånd till åtta av nio målsäganden.
Viktig dom för yazidierna
Delkhwaz Haciy tycker att domen är bra. Hon är internationell jurist, svensk-yazidier och har i många år arbetat med yazidiska människorättsfrågor.
– När det kommer till påföljden och 12 års fängelse tycker jag att tingsrätten lagt sig väldigt lågt. Speciellt när det handlar om så grova, internationella brott. Man har i beaktande att hon har en tidigare dom, säger hon.
– Men det är en väldigt viktig dom och stort att en svensk domstol och rättsstat har dömt IS-förövare för de faktiska brotten de har begått gentemot yazidier. Det är också en signal till andra svenska medborgare som ansluter till våldsbejakande extremistiska grupper att de inte kommer undan lagen, även om de åker långt bortom Sveriges gränser.
För målsägandena har rättegången varit en stor del i deras läkningsprocess, berättar juristen Delkhwaz Haciy.
Bild:
Privat
Delkhwaz Haciy har talat med målsägandena och berättar att det betytt mycket för dem att kunna se sin förövare i ögonen, sittande med handfängsel. Hon berättar att de liksom andra yazidiska överlevare som hon jobbat med inte är ute efter hämnd, utan rättvisa och upprättelse.
Tusentals saknas ännu
Historiskt sett har yazidierna varit utsatta för många utrotningsförsök utan att det dokumenterats, förklarar Delkhwaz Haciy. Att IS folkmord på yazidierna erkänns av flera stater och att överlevare får juridiskt upprättelse är viktigt.
– I Irak döms IS-förövare inte för de faktiska brotten – folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse – utan de döms enligt anti-terroristlagen för medlemskap i terroristorganisation, säger hon.
Folkmordet på yazidierna är pågående, menar Delkhwaz Haciy. Än i dag saknas omkring 2 600 kvinnor och barn. Ingen letar aktivt efter dem. Folkgruppens historiska område Sinjar är omstritt, osäkert och ännu inte återuppbyggt.
En målsägande i det här fallet, en kvinna som då var 16 år, saknas fortfarande.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
