Enligt forskarna bakom WHO:s nya studie kan man dela in europeiska länder efter den typ av alkohol som dess invånare föredrar. Tillsammans med länder som Frankrike och Grekland hamnar Sverige i ett vinkluster, medan länder såsom Ungern, Kroatien och Slovakien snarare visar en fäbless för öl. 

Det är en bild som bekräftas av alkoholforskaren Sara Wallhed Finn.

– Historiskt sett så har vi gått från att vara ett spritland till att dricka mer vin, säger hon och pekar på ytterligare förändringar i kulturen och i normerna kring alkohol i Sverige.

– Hittills har vi varit ett helgdrickande folk men nu har vi börjat sprida ut konsumtionen mer under veckorna.

Risker blir till kostnader

Utveckling kan enligt henna ha både fördelar och nackdelar. Å ena sidan är det enligt Sara Wallhed Finn positivt om intensivkonsumtionen minskar. 

– När man dricker mycket under vissa tillfällen ökar bland annat risken för akuta händelser, som fallolyckor och våld. Den typen av konsumtion är associerad med skador och stora samhällskostnader. 

Å andra sidan är det oroväckande om det mer utspridda veckodrickandet innebär att alkoholkonsumtionen ökar generellt. 

– Det är alltså lite svårt att ställa dem två mot varandra, förklarar Sara Wallhed Finn.

Trenden: Minskad alkoholkonsumtion

På det stora hela dricker vi dock allt mindre, både i Sverige och i Europa som helhet. Enligt preliminära siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drack svenskarna förra året 8,6 liter ren alkohol per person och år, en minskning med 2,7 procent sedan 2022. Därmed ligger vi i Sverige lite under snittet i Europa.

Men vissa grupper sticker ut i statistiken. Åt lite olika håll.

– Speciellt ungdomar utmärker sig på så vis att de dricker mindre än tidigare, säger Sara Wallhed Finn. 

Samtidigt rapporterar CAN att uppskattningsvis 3,3 miljoner svenskar dricker över gränsen för riskbruk. 

Hur ska det förstås? 

– Riskbruk är inte samma sak som att ha ett beroende, utan innebär att man dricker på ett sätt som innebär en ökad risk för olycka och alkoholrelaterad ohälsa. Att den siffran är så pass hög har nog delvis med att göra att gränsen för vad som anses vara riskabelt har sänkts, säger Sara Wallhed Finn.

Korkar upp på semestern

Hur vi dricker är också en fråga om när vi dricker. Svenskarnas alkoholvanor är nämligen högst säsongsbundna.

– Vi ökar konsumtionen under sommarmånaderna och även i december, de tidsperioder som har flera högtider och där vi i större utsträckning är lediga från arbetet, säger Sara Wallhed Finn.

Mönstret är alltför bekant för beroendevården.

– De som söker hjälp för alkoholproblem gör det generellt efter sommaren och efter julledigheten. Varför det är så vet man inte riktigt, men det kan ha att göra med att man märker av de negativa konsekvenserna av alkohol först när man återgår till arbetet, säger Sara Wallhed Finn. 

Hon tror också att det finns en högre tolerans kring ökad alkoholkonsumtion under semestern. 

– Jag kan tänka mig att man tyvärr inte problematiserar drickande under sommarmånaderna på samma sätt, det finns en bild av att ”alla” dricker när man har semester. Och att det kan vara problematiskt märks kanske inte på samma sätt när man inte har ett jobb att gå till.