Experten om Cissi Wallin-rättegången: Bidrar till gränsdragning på nätet

Hösten 2017 publicerade medieprofilen Cissi Wallin sin historia på Instagram där hon namngav journalisten Fredrik Virtanen och anklagade honom för våldtäkt.

Brottet utreddes 2011, men förundersökningen lades ned.

Fredrik Virtanen svarade med att polisanmäla Cissi Wallin för förtal, och en förundersökning inleddes i början av 2018.

På torsdagen inleds rättegången i Stockholms tingsrätt, där Cissi Wallin åtalas för grovt förtal.

Virtanens ställning avgörande

Ängla Eklund är jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet. Hon vill inte spekulera om utfallet av rättegången, men menar att den intressanta frågan är huruvida Virtanen anses ha en sådan ställning och roll i samhället att den här typen av uttalanden kan vara försvarligt.

– Att uppgiften är kränkande och klandervärd är parterna överens om. Och det handlar inte heller om huruvida uppgiften är sann, eller att man trodde att den var sann när den spreds. Då återstår sista frågan, är det av allmänintresse? Då kollar man på vilken roll personen har i samhället. Även om kända personer ska behöva tåla lite mer, så ska man inte behöva tåla allt, säger Ängla Eklund.

Vad kan domen få för följder i framtida, liknande, mål?

– Det blir ju en tingsrättsdom, så det är inte någon jättestor prejudicerande verkan rent juridiskt. Men det bidrar till att dra gränser för vad man får skriva på internet.

Bakslag för metoo?

I augusti, när det blev klart att ett åtal väntade, kommenterade Cissi Wallin det som ett bakslag för den svenska metoo-rörelsen.

– Symboliken är tydlig. Signalen till alla tiotusentals utsatta i Sverige är: Var tyst. Berätta inte vad du har varit med om, berätta inte din historia, sade Wallin till Aftonbladet då.

Ängla Eklund tror dock att det är farligt att tolka det för mycket så.

– Förtal är en yttrandefrihetsbegränsande lagstiftning, precis som till exempel hets mot folkgrupp. Man äger alltid sin egen sanning. Sin egen berättelse kan ingen ta ifrån en. Man har alltid rätt att berätta för nära anhöriga och anmäla till polis, men inte rätt att sprida det till en större allmänhet. Där finns en tydlig gränsdragning, säger hon.

– Jag sympatiserar med bilden att förtalet används som munkavel. Men man måste skilja på bevisningen vid olika typer av brott. Förtal har till exempel ofta använts för att skydda kvinnor från kränkande uttalanden, säger Ängla Eklund.