– Det vi hjälpte till med innan vi startade mottagningen var främst den fysiska biten, säger projektledare Lisa Granhed.
Det som är nytt med mottagningen är att de nu arbetar med att stödja kvinnor som blivit utsatta både fysiskt och psykiskt. Anställda är en barnmorska, en kurator, en gynekolog och en kulturtolk.
Ingen marknadsföring
Än så länge har verksamheten förlitat sig på mun till mun-metoden när det kommer till marknadsföring. Det fanns från början en idé om att börja småskaligt.
– Vi visste inte hur stort behovet var helt enkelt. Men 2019 ska vi börja visa att vi finns, säger Lisa Granhed.
Både att visa sig och sprida information är ofta en balansgång, menar Lisa Granhed.
– Man vill inte skada någon. Det är väldigt känsliga frågor och vi vill inte peka ut någon.
Men behovet är stort. Mottagningen har hunnit med 150 besök under de månader de varit öppna. I och med att den enda motsvarande mottagningen ligger i Stockholm tror Lisa Granhed att de kan komma att få ta emot patienter från många delar av landet.
Projektbidrag till stöd
Patienter kommer in inom en månad efter remiss, och enligt mottagningen själva finns tillräckliga resurser. Det låter inte som den vård inom regionen som vanligen skildras i media. Mycket av Vulvamottagningens goda resultat beror på ett statligt projektstöd från Hälso- och sjukvårdsnämnden. Bara förra året låg stödet på en miljon kronor.
2017 hade staten extra fokus på kvinnohälsa och en del av den utdelade potten gick till Vulvamottagningen. Men nu ligger beslutet om ifall mottagningen ska bli permanent i Hälso- och sjukvårdsnämndens händer.
– Det är ju mycket beroende på resultat. Framtiden är osäker men man ser hoppfullt på den, säger Lisa Granhed.
Det finns både fördelar och nackdelar med att bli fast mottagning. Det skulle innebära att projektbidraget bakas in i sjukhusets ordinarie budget, men samtidigt hade det gett möjlighet att anställa ny personal och, kanske viktigast av allt, planera mer långsiktigt.
Blandad målgrupp
– Vi tar emot flickor och kvinnor från 13 år och uppåt. Mellan 13 och 16 år gör vi inga operationer. Många som kommer in har blivit skickade från skolsköterskan på grund av besvär med kraftig mensvärk.
Majoriteten av flickorna och kvinnorna som kommer till Vulvamottagningen kommer från Somalia, där kvinnlig könsstympning är mycket vanligt. Ingreppet, som innebär att man skär bort delar av de yttre könsorganen, ser olika ut. Även åldern då ingreppet utförs, vem som utför det och förklaringarna till varför varierar.
– Många av patienterna har genomgått den allra värsta sortens ingrepp, där blygdläpparna blivit ihopsydda så man bara har ett litet hål. Med den här sortens komplikationer kommer ofta inte mensblodet ut ordentligt och det kan också göra det svårt att kissa. En del kvinnor kommer in för att de ska gifta sig och ha sitt första samlag. Det man kan säga om de flesta, generellt, är att de har en väldigt dålig bild av sitt underliv, säger Lisa Granhed.
När patienterna kommer in har de först en timmes möte med barnmorska där de får möjlighet att berätta om ingreppet, vilket ofta är väldigt svårt. Det är en traumatisk upplevelse, därför vill många inte prata om sina minnen till en början.
Vill jobba mer utåtriktat
Folkhälsa är en av grundpelarna i arbetet mot en jämlik stad i Angered. Lisa Granhed betonar att Angereds närsjukhus är byggt för invånarna och ska fungera hälsofrämjande, vilket innebär att de erbjuder extra stöd till patienter som har fler än ett hälsobekymmer, som exempelvis fetma eller tobaksberoende. Vikten ligger vid att jobba förebyggande.
Föreläsningar om kvinnlig könsstympning hålls redan och utbildning för tolkar planeras i framtiden. Det finns också planer för att ha kvinnogrupper – att kvinnor eller flickor ska kunna mötas för att på ett avslappnat och sätt kunna lära sig om och prata om kön.
Hoppet om fortsatt statligt stöd till kvinnohälsa finns.
– Man hoppas att det är mer än bara ord och att det fortsatt skjuts till med pengar, avslutar Granhed.
