”Efter alla granskningar som visar ett sådant allvarligt fusk – och sedan händer ingenting!” säger läraren Rickard Öhman efter Skolinspektionens beslut att fria Cybergymnasiet.
Bild: Jakob Jörlås / Linnéa Tammerås
Dagens ETC
Flera stora granskningar av Academediaägda Cybergymnasiet har avslöjat allvarligt betygsfusk för att höja skolans resultat. Men efter utredning beslutade Skolinspektionen att helt fria skolan.
– Jag tycker det är ganska tydligt att Skolinspektionen inte har gjort en ordentlig utredning. Academedia använder Skolinspektionen för att försöka rentvå sig själva, säger läraren Rickard Öhman, en av visselblåsarna på skolan.
Rickard Öhman menar att Skolinspektionen har missat eller rentav blundar för flera viktiga detaljer.
– Efter alla granskningar som visar ett sådant allvarligt fusk – och sedan händer ingenting!
Under hösten rapporterade Dagens ETC och Aftonbladet att ledningen under en treårsperiod höjt betygen med hjälp av prövningar via obehöriga lärare, rektorer och ”spöklärare”. Det här kunde ske bara några dagar efter att betyg satts av en behörig lärare.
Efter mediernas granskning beslöt sig Academedia för att själva anmäla sig till Skolinspektionen. Rickard Öhman hoppades att Skolinspektionen skulle kunna utreda vad som verkligen hade hänt. Academedia har tidigare gjort en intern utredning som flera av de anställda beskrivit som ”ett skämt”.
Under våren landar Skolinspektionen i att det inte blir några åtgärder för Academedia – trots att de samtidigt konstaterar att skolan brutit mot skollagen i hur de hanterat betygen. Skolinspektionen menar att Academedia trots allt lovat komma till rätta med bristerna.
Internutredning som underlag
Cybergymnasiets skolchef Jens Levin, som sedan januari 2023 även är utbildningsdirektör på Academedia, intervjuas på distans i samband med utredningen. Hans ord har fått väga tungt för Skolinspektionens beslut. Skolinspektionen skriver också att de använt Academedias egen internutredning som underlag för sin utredning.
En brist som Skolinspektionen lyfter i utredningen handlar om att det förekommer många betygskataloger med endast en elev. Academedias förklaring är att eleverna kan plockas ur en undervisningsgrupp och placeras i en annan som bättre passar elevens behov.
– Jag berättade för utredaren att elever lyfts ur gruppen en vecka innan betygsättning. Och sen är det någon annan som sätter betyg. Och Skolinspektionen har inte anmärkt på det, säger Rickard Öhman.
Saknas fortfarande sex betygskataloger
Skolchefen Jens Levin får under intervjun frågan om det fortfarande förekommer många betygskataloger med bara en elev. Svaret blir att Academedia tagit fram en FAQ för att ”minimera administrativa fel”.
Rickard Öhman anser att Skolinspektionens utredning lämnar många frågetecken. Betygskataloger är de dokument som behövs för ett beslutat betyg och fortfarande saknas sex betygskataloger med 36 betyg utan förklaring. Betygen har ändrats men de betygskataloger som ska finnas är helt borta.
– Academedia svarade att de fortfarande inte vet var de är men att de kan skapa nya kataloger. Och det nöjer sig Skolinspektionen med. Det tycker jag är märkligt!
Han har själva berättat för både Skolinspektionen och ledningen på Academedia om de försvunna betygskatalogerna. I ett mejl till Academedias kvalitetschef Anna Andersson från november 2022 påtalar han att det saknas betygskataloger och skriver att han även meddelat skolchef Jens Levin och kommunikationsdirektör Paula Hammerskog om problemet. Han har även pratat med Skolinspektionens utredare om de försvunna katalogerna.
Mörkar fusk som ”administrativa fel”
Många av felen när det gäller betygen beskrivs av Academedia som administrativa fel och även Skolinspektionen väljer att tolka dem som administrativa fel i utredningen.
– De räknar alla de här felaktiga delarna från 2022 som administrativa fel. Men jag vet att många av dem är rent fusk. De säger att det är ett administrativt fel när det saknas ett datum fast det är en obehörig lärare som har signerat självständigt vilket är förbjudet, säger Rickard Öhman.
”Spökläraren” som nämns i Aftonbladets granskning är ett exempel som kallas administrativt fel. Hon är en obehörig lärare som få av de andra lärarna ens sett på skolan.
Rickard berättar att han känner till flera av fallen. Ett handlar om två elever som var ganska dåliga på engelska. De fick tillåtelse att läsa engelska på distans trots att skolan inte har tillstånd för distansstudier.
– Sedan fick de höga betyg i engelska fast ingen skrivit under betyget och det är deras svagaste ämne.
Signaturen saknades
Rickards kollega skulle stå som medbedömare tillsammans med spökläraren men hon hörde aldrig av sig.
– Sedan såg han att det var två betyg beslutade. Ingen signatur alls på det dokumentet. Och det är en obehörig lärare som har beslutat det här utan att skriva under.
Paula Hammerskog, som är kommunikationsdirektör på Academedia, svarar på Dagens ETC:s frågor via mejl.
Varför är 36 betyg i sex betygskataloger borta?
– De saknade betygskatalogerna och betygen är uppgifter som varit kända sedan i november 2022 när undersökningen gjordes. Man gick då igenom 900 betygskataloger, som innehöll strax under 70 000 betyg. Det upptäcktes då att sex betygskataloger saknades, betygskataloger som totalt innehöll 26 betyg. Varför de saknas är svårt att svara på så här långt i efterhand. Skolinspektionen, som fick hela materialet efter att vi begärt en granskning av dem, bedömde att skolan vidtagit rätt åtgärder för att förhindra att något liknande händer igen, och avstod från att göra ett ingripande.
Många av oegentligheterna när det gäller betygen räknas som ”administrativa fel”. Lärarna menar att det är fusk. Det kan handla om ett betyg som en obehörig lärare signerat. Varför kallas de ändå ”administrativa fel”?
– Därför att felen bedömts vara just administrativa fel. Betyget i sig är korrekt, men ett misstag av administrativ karaktär har begåtts när det fördes in i betygskatalogen. Det gör det inte mindre allvarligt, betygskatalogerna ska självklart utformas enligt de föreskrifter som finns.
Varför verkar det fortfarande råda oenighet om vad som har hänt med betygen?
– Att människor har olika uppfattningar om vad som har hänt är ju inte ovanligt. Man gör olika bedömningar, tolkar saker på olika sätt, och drar olika slutsatser. Det viktiga i det läget är att lyssna på varandra, lära sig av det som hänt, och göra rätt framåt.
Skolinspektionen: Vi tycker ledningen gjort tillräckligt
Trots år av betygsfusk på Cybergymnasiet blir det inga åtgärder för ägaren Academedia. Men Skolinspektionens beslut bygger till en större del på information från koncernen själva.
– Huvudmannen har gjort flera åtgärder redan under utredningen som vi tycker är tillräckliga, säger Tonny Johansson, utredare på Skolinspektionen.
Efter Skolinspektionens utredning av Cybergymnasiet i våras blev beslutet ”avstående från ingripande”. Skolinspektionen bygger delvis sin utredning på Academedias internutredning som i våras sågades av visselblåsande lärare.
Varför bygger så mycket av er utredning på Academedias egen utredning?
– Vi bygger ju den inte enbart på deras egen utredning. Vi har pratat med uppgiftslämnare. Vi har intervjuat skolchefen och huvudmannen. Vi har gjort ett besök och tagit in egen information om skolan. Huvudmannen medger samtidigt själva brister i verksamheten vilket påverkat hur vi gjort utredningen, säger Tonny Johansson som beslutade om Cybergymnasiet.
Vilken information som ni tagit fram kommer inte från Academedia själva?
– Vi har varit på besök och konstaterat samma brister som huvudmannen uppger samt pratat med uppgiftslämnare.
Har ni fått klarhet i var de sex försvunna betygskatalogerna är?
– Det är sex betygskataloger från 1 juli 2021 till 20 november 2022 bland annat som har saknats. Det har huvudmannen också uppgett till oss. Det är 26 enstaka betyg som det här omfattar. Varför betygskatalogerna försvunnit får du fråga huvudmannen om. De har ju eftersökt de här katalogerna men inte hittat dem och konstaterar att de inte finns.
Lärarna som visselblåst har berättat om systematiskt fusk med betygen. Men i utredningen beskrivs det som administrativa fel. Varför?
– Huvudmannen beskriver själva att det är administrativa brister. Det skriver de i sin utredning. Oavsett om bristerna är administrativa eller systematiska så är det brister. Hur huvudmannen benämner bedömer inte vi.
Varför avstår ni från ingripande?
– Vi konstaterar brister i verksamheten på Cybergymnasiet. Men Skolinspektionen ska enligt skollagen avstå från ingripande om en huvudman under utredningen vidtagit nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med bristerna.
Skolchefen Jens Levin intervjuas i Skolinspektionens utredning och hans ord verkar väga tungt för beslutet. Han berättar att de otillåtna prövningarna stoppades när Academedia tog över som huvudman och att det är så många betygskataloger med bara en elev handlar om att man ”brustit i administrativa rutiner” i flera fall.
Han säger också att ”kommunikationen till mig har varit att man inte hittat några orsaker som handlar om fusk”.
Men efter den interna visselblåsningen 2021 var Jens Levin med och samlade in hundratals vittnesmål från lärare som just handlade om fusk.
– Det var Jens Levin som jag kontaktade först när jag visselblåste. Han samlade ihop en massa berättelser från alla lärare. Det var ju ganska chockerande läsning. Nu låtsas han som att de inte finns, berättar läraren Rickard Öhman.
Jens Levin får i intervjun redogöra för de åtgärder skolan gjort för att komma till rätta med betygsfusket. Han nämner utbildningar, en FAQ och att de kommer följa upp med stickprover till sommaren.
Gör ni någonting för att kontrollera att det som skolchef Jens Levin säger stämmer?
– Du menar att skolchefen inte uppger sanning när vi träffar huvudmannen? Vi bygger inte utredningen bara på Jens Levins ord. Vi har tittat på vilka åtgärder huvudmannen har genomfört också.
Tonny Johansson var även ansvarig för en annan utredning i ett fall som också fått många rubriker. Det handlar om den kristna Immanuelskolan. Skolan hade en miljö där elever utsattes för kränkningar. Homosexuella ansågs ha djävulen i sig, abort beskrevs som en synd och elever med diagnoser uppmanades att be mer.
En lärare och en psykoterapeut som haft kontakt med barnen anmälde den till Skolinspektionen och berättar i ett inslag i Uppdrag granskning från 2022 om hur illa barnen for i den kristna miljön. Men de fick inget svar från myndigheten och när beslutet kom slog Skolinspektionen fast att barnen har ”en skolmiljö som präglas av trygghet”.
Litar på skolledningen
Tonny Johansson intervjuas i inslaget och berättar att den samlade bilden som de fått är att eleverna på skolan är trygga. Immanelskolan fick fortsätta med sin verksamhet. Både där och på Cybergymnasiet upplever kritiska lärare att Skolinspektionen lyssnat för ensidigt på skolledningen. Men Tonny Johansson håller inte med.
– På Immunaelskolan gjorde vi en generell tillsyn. Vi besöker samtliga årskurser och intervjuar elever från samtliga klasser och lärare som undervisar i alla årskurser. Vi intervjuar rektor och huvudmannen. Behöver vi få något förtydligande från en uppgiftslämnare så intervjuar vi.
Tonny Johansson berättar att Skolinspektionen bara kan bedöma en skola för hur det ser ut vid beslutstillfället.
– Vi fattar våra beslut på hur verksamheten är vid tiden för tillsynsbeslutet. Om det var brister där för ett antal år sedan så är det inget som ligger skolan till last om inte bristen kvarstår vid beslutstillfället. Våra beslut är framåtsyftande.