– Kan man inte som rättsvårdande myndighet driva sin egen verksamhet inom ramarna för de regler och lagar som gäller – hur ska någon då kunna känna förtroende för myndigheten, säger han till Dagens ETC.

Rapporten tar upp en rad rekryteringar och befordringar som inte gått till den mest kvalificerade och hur polisen sedan försökt mörka granskningar genom att bryta mot offentlighetsprincipen.

Ett fall rör den kända härvan kring Linda Staaf och Mats Löfving och den av rikspolischefen beställda utredning som ensidigt pekade ut Löfving som syndabock som sedan ledde fram till Löfvings självmord. Fallet beskrivs utförligt och det tycks enligt rapporten stå klart att polisens hantering av händelserna brutit mot en rad rättsliga och etiska principer.

Tjänster gick till vänner

Fallet Staaf och Löfving, som skildras anonymt, är inte det enda felaktigt hanterade ärendet i rapporten.

Även chefsbefattningar inom bland annat Noa, Nationella operativa avdelningen, den tyngsta enheten inom Polismyndigheten, ska ha skett utan att tjänsterna utlysts och sedan tillsatts ur en krets personer som arbetat ihop och i många fall har vänskapsband.

Ett annat exempel är tjänsten som chef för avdelningen för särskilda utredningar, SU, som oberoende ska utreda polisen och andra i rättsapparaten som misstänks för brott. 24 kandidater sökte tjänsten. Men det blev en som i rapporten kallas K som fick den, trots avsaknad av erfarenhet av brottsutredningar och trots andra sökande med tyngre meriter. 

K:s merit var istället att stå nära rikspolischefen i sitt arbete som chef för rikspolischefens kansli, som K även hade som referent i sin ansökan. K hade också en politisk bakgrund, bland annat som ombudsman för Moderaterna i Stockholm.

Tillsattes utan ansökan

Fler rekryteringar med politisk underton tas upp, bland annat av en person som kallas F, tidigare stabschef åt den moderata justitieministern Beatrice Ask och moderata partiledare. När han lämnade regeringskansliet fick han en central tjänst inom Polisen utan att behöva ansöka om den. Sedan blev han chef för utvecklingsavdelningen, trots avsaknad av viktiga meriter. 

Sedan 2022 är F tjänstledig och arbetar som statssekreterare åt migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Det finns också exempel på hur en utnämnd HR-direktör saknade utbildning i för tjänsten centrala frågor och hur en facklig ledare utnämns till polismästare på rikspolischefens kansli efter att tecknat ett hårt kritiserat nytt arbetstidsavtal.

JO gick i taket

Stefan Holgersson skriver i sin rapport att den som exempelvis har en bakgrund från nationella insatsstyrkan ges en gräddfil till chef på Noa, men att problemet med att personer blir otillbörligt gynnade förekommer i hela polisorganisationen:

– I många fall lyses tjänster inte ut, de tillsätts istället genom ett så kallat arbetsledningsbeslut. Detta gör att chefer kan utse vänner och arbetskamrater till chefsjobb utan att andra med bättre meriter ens får chansen att söka, säger Stefan Holgersson.

En del av tillsättningarna har överklagats till Statens överklagandenämnd, som underkänt dem. Trots kritik från nämnden fick två poliser behålla sina chefstjänster, något som fick Justitieombudsmannen, JO, att ryta till:

”Det kan inte accepteras att en myndighet sätter sig över en överinstans på det sätt som Polismyndigheten har gjort. Genom sitt agerande har Polismyndigheten inte bara satt en grundläggande förvaltningsrättslig princip ur spel utan också omintetgjort effekten av [överklagandenämndens] kontroll av att myndigheter följer regeringsformens krav på saklighet vid statliga anställningsbeslut. Polismyndigheten förtjänar allvarlig kritik för sitt agerande.”

Omplacerad efter kritik

Rapporten beskriver också hur anställda som framfört kritik utsätts för repressalier och missgynnas vid tjänstetillsättningar. I ett fall har polisen gått emot sin egen internrevision när enskilda revisorer påpekat sakförhållanden som inte ligger i polisledningens intresse att visa. 

Efter en kritisk granskning av Nationellt forensiskt centrum, NFC, krävde dess chef att revisionsrapporten skulle arbetas om. Chefen för internrevisionen hos polisen gjorde då vitala ändringar av rapporten, med följden att ingen av de tre revisorer som genomfört granskningen var beredda på att skriva under den.

Den ansvarige revisorn vände sig då till rikspolischef Anders Thornberg för att uppmärksamma honom på situationen. Han fick inget svar, men kallades sedan till chefen för internrevisionen där han fick höra att han var illojal och inte skulle få fortsätta att arbeta som revisor. Istället blev han omplacerad till processutvecklare för fordonsförsörjning.

Bryter mot grundlagen

Rapporten som Stefan Holgersson just släppt begränsar sig till att ta upp korruption i förhållande till rekrytering, befordran och repressalier:

– Dessa frågor är grundläggande för förtroendet för polisen, säger han. I grundlagen, regeringsformen, står det klart och tydligt att vid anställningar ska ”avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”.

– Detta bryter Polisen frekvent mot och det får konsekvenser både för verksamheten och för förtroendet för Polisen. Det normaliserar vänskapskorruption inom annan offentlig verksamhet och får betydelse för tillväxten av korruption i Sverige.

Viftar bort kritik

I rapporten finns exempel på vad som kan hända vid felaktiga tillsättningar, det gäller till exempel det sena uppvaknandet avseende gängbrottsligheten, polisens brottsförebyggande arbete – men också en så enkel sak det passkaos som utbröt för ett par år sedan när polisen skötte verksamheten. 

Rapporten är långt ifrån ensam om sin kritik. Både Riksrevisionsverket och Statskontoret har tidigare riktat kritik mot Polisen – utan att myndigheten lyssnat.

– Kritik mot polisen, även konstruktiv, tas som illvillig och får sällan något genomslag. Det är inte tillåtet att kritisera polisen. Den som gör det får ett mycket hårt bemötande, säger Stefan Holgersson. 

– Här skiljer sig Polisen från andra institutioner med liknande problem genom att den interna tystnadskulturen förefaller starkare. De anställda på länsstyrelsen kritiserade landshövdingen i Stockholm Anna Kinberg Batras rekrytering av vänner till länsstyrelsen, och anställda på Karolinska universitetssjukhuset har öppet kritiserat ledningens hantering av en överläkare. Inom polisen blir det bara tyst.

Problem kommer byggas på

Om hur polisen bemöter den som visar på problem och hur Stefan Holgersson själv blivit behandlad skriver förre länspolismästaren i Stockholm Gunno Gunmo om i sitt förord till rapporten:

”Organisationen behandlar dem ofta på ett omoget, ovärdigt och framförallt kontraproduktivt sätt. Stefan Holgersson är ett tydligt exempel på detta. Medarbetare som identifierar problem ses som besvärliga och som några som måste tystas.”

Stefan Holgersson menar också att den bild som polisen själv ger av sin verksamhet, genom att inte ta upp problem, blir både falsk och kontraproduktiv.

– Att det brottsförebyggande arbetet inte tas på allvar i den nuvarande organisationen kommer att leda vidare till senare stora problem och vi inom polisen kommer återigen tvåa på bollen.