I veckan kablades rubriker ut som antydde att kriget mot pandemin riskerar att tippa över till virusets fördel. Bakgrunden är en delrapport från den stora Community-­studien som kartlagt hur snabbt nivåerna av antikroppar mot viruset SARS-CoV-2 klingat av hos 464 av de totalt 2 000 anställda inom vården som ingår i studien. Enligt denna återstod endast 15 procent av de ursprungliga nivåerna hos dubbelvaccinerade sju månader efter andra vaccindosen – en minskning med hela 85 procent.

Antikroppar bara en del

Men att antikropparna blir färre i fullvaccinerades immunsystem säger inte allt om hur bra eller dåligt skydd en individ har mot ett visst virus, vilket Marie Holmqvist, docent vid avdelningen för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, på­mint alla oroliga om via Twitter.

– Jag vill understryka att det jag beskriver i första hand är hur immunförsvaret fungerar normalt. Sedan ser det såklart olika ut för olika sjukdomar. Det finns sjukdomar där vi vet att antikroppsnivåerna är extremt viktiga för skyddet mot att insjukna, och sedan finns de där nivåerna i blodet är mindre viktiga. Immunförsvaret är enormt komplext.

Med det sagt upprepar hon sina lugnande ord från Twitter. Antikroppsnivåerna sjunker om B-cellerna inte träffar på det protein som de är riktade mot. Det är liksom ingen idé att producera något som inte behövs när viruset inte längre finns där. Men våra kroppar producerar även minnes-B-­celler som ligger i benmärgen och andra vävnader ”och lurar” – de minns hur viruset ser ut. Så nästa gång ­immunförsvaret träffar på viruset är de redo att snabbt producera nya antikroppar.

– Att ”vara skyddad” är inte ett binärt tillstånd. Att 85 procent av antikropparna är borta betyder inte att skyddet är nere på 15 procent. När det gäller covid-19 finns det studier som visar att skyddet mot allvarlig sjukdom och död fortsätter vara högt även när antikroppsnivåerna sjunkit. Risken att infekteras kan dock stiga om nivåerna är låga eftersom vi då inte har några antikroppar i luftvägarna som snabbt kan ta hand om de viruspartiklar som letat sig in till luftvägsslemhinnan. Dessutom finns också en mängd andra celler, till exempel T-celler, som samspelar med B-cellerna för att skapa immunitet.

Vaccin friskar upp minnet

Att kroppen producerar en minnesbank för virus betyder inte att vi behåller vår motståndskraft hur länge som helst. Hur lång tid vi har ett immunologiskt minne varierar. Det finns sjukdomar där kroppen behåller ett intakt försvar i decennier. Och så finns sjukdomar där immunförsvaret behöver fyllas på med jämna mellanrum. Ett exempel är TBE, fästingburen hjärnhinne­inflammation, där fortsatt skydd kräver nya doser ungefär vart femte år.

– Minnes-B-cellerna försvinner egentligen inte. Däremot kan de efter ett tag bli mindre effektiva i att hålla viruset borta. Då behöver man fylla på med vaccin för att upprätthålla immuniteten, för att trigga ­systemet att fortsätta komma ihåg vad den ska bekämpa.

Hur länge skyddet mot just covid-19 kvarstår är det ännu ingen som vet. Det har helt enkelt gått för kort tid sedan viruset upptäcktes och sedan vaccinen framställdes.