– Det går väldigt bra nu. Vi ser att alla vill investera i hyresfastigheter, även helt nya aktörer. Talet om att det skulle vara olönsamt att äga hyresrätter stämmer helt enkelt inte, säger Hyresgästföreningens förhandlare Helena Nordlund. 

Hyreshöjningar på 52 procent

Samtidigt dras många av hyresgästerna med kraftigt ökade hyror i samband med att bostadsbolagen har utfört renoveringar i gamla miljonprogramsområden. Rikshems standardhöjande renoveringar i Kvarngärdet och Gränby är ett av exemplen, med hyreshöjningar på 52 respektive 34 procent som följd. Många hyresgäster har tvingats att flytta och försörjningsstöden som har utbetalats ökade som en direkt konsekvens av renoveringen till 2,5 miljoner.

 Nu pågår också förhandlingar inför Rikshems renoveringar av fastigheter i Eriksberg, där fastighetsägaren före förhandlingarna talar om en hyreshöjning med cirka 80 procent. 

Men nu vill fastighetsägarna ha mer. Bolagen Stena, Heimstaden och Rikshem valde att stranda de årliga hyresförhandlingarna i Uppsala när Hyresgästföreningen inte ville acceptera deras slutbud på ytterligare 1,1 procent i hyresökning för 2016. 

En politiskt motiverad handling för att på sikt åstadkomma marknadshyror, menar Hyresgästföreningen, som ser ursprungsbudet på 2,8 procent som ett uttryck för ren vinstjakt. 

Lönerna ökar, då måste hyran öka

Fastighetsägarna motiverar i stället förslaget med att det helt enkelt kostar att driva, underhålla och reparera fastigheter, och man ser inget konstigt i att en sådan hyreshöjning läggs direkt på de hyreshöjningar man redan har gjort vid renoveringar. 

– Det här är en annan förhandling, som handlar om att driva fastigheterna från dag till dag, så att ta upp det i det sammanhanget är egentligen som att jämföra äpplen och päron, säger Fastighetsägarna Mittnords marknadsområdeschef Andreas Sjöberg.

– Lönerna ökar från år till år för driftstekniker, fastighetsskötare och annan personal, och då behöver också hyran öka.

Hyresgästföreningens motiv till att inte gå med på budet är att fastighetsägarna redan har ett förmånligt ekonomiskt läge för att driva fastigheterna i och med att räntorna är så låga. 

– Och i en ekonomisk miljö där vi har deflation och redan höga vinster för de som äger hyresrätter anser vi att en hyreshöjning kopplad till ökade kostnader inte är självklart, säger förhandlaren Helena Nordlund, när hon förklarar varför Hyresgästföreningen inte ville sträcka sig längre än till 0,5 procent i hyreshöjning.

”Vi gör inte stora vinster”

Rikshem som står för flera av de chockartade hyreshöjningarna var nyligen inblandad i en skandal där vd:n Jan-Erik Höjvall och vice vd:n Ilja Batljan fick avgå. Anledningen var avslöjanden om en vidlyftig hantering av bolagets pengar, en egen fastighetsverksamhet som Höjvall hade byggt upp vid sidan av och en hemlig överenskommelse där de båda hade fått en slags bonus på 60–70 miljoner kronor genom konvertibler som de hade fått köpa. 

I sin bokslutskommunike från 2015 konstaterar bolaget att årets resultat är 1,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 94 procent. Men nästan hela ökningen handlar bara om att fastigheternas värde har ökat, inte om att vinsterna är stora, menar bolagets kommunikationschef Jennie Wolmestad, trots att hyrorna har ökat med 20 procent enligt bolagets egen bokslutskommuniké och att 100 miljoner inte kan handla om värdeökningen.

– Jag förstår att ni vill antyda att vi gör stora vinster genom att höja hyrorna, men så är det inte, säger Jennie Wolmestad.