2020 hade 71,2 procent av lärarna i kommunala grundskolor lärarlegitimation. Inom privata skolor var motsvarande siffra 62,5 procent.
Bild: Jonas Ekströmer / TT
Bild: Jonas Ekströmer/TT
Dagens ETC
Privatiseringen inom den svenska välfärden skulle göra den bättre och effektivare. Men när företagen främst jagar vinst så pressas kostnaderna och därmed kvaliteten, enligt en rapport av tankesmedjan Tiden och Skattebetalarnas riksförbund.
– Enskilda verksamheter kan vara bra, men för systemet är vinstintresset förödande, säger rapportförfattaren Anne-Marie Lindgren.
Den långvariga socialdemokratiska socialministern Gustav Möller sa en gång: "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket." Med det som utgångspunkt har rapportförfattaren och den socialdemokratiska ideologen, Anne-Marie Lindgren undersökt resultatet av den privatiserade välfärden. Lindgren slår fast att framgångarna som skulle komma med marknadslösningarna har uteblivit. Privatiseringen har inte lett till lägre kostnader eller högre kvalitet. Tvärtom har det inneburit en försämrad kontroll över hur skattepengarna används, enligt rapporten.
Vinstintressets effekter
Privata företags syfte är att generera vinst, vilket i system som exempelvis skolpengen, där ersättningen är fast, uppnås genom att pressa ner kostnaderna, enligt rapporten.
Ett exempel på detta är att 71,2 procent av lärarna i kommunala grundskolor hade lärarlegitimation 2020. Inom privata skolor så var den siffran 62,5 procent. Andelen osäkra anställningar är också högre inom de privata välfärdsaktörerna.
– Själv tror jag inte att vi kan ha vinstsyftande företag i välfärden. Grundidén med välfärden, som finansieras av skattepengar, är att lönsamhet inte ska avgöra hur utbudet ser ut. Men det gör det idag. Egentligen ska alla ha lika möjligheter till bra skola och vård. Då är det svårt att ha aktörer som drivs av lönsamhetskrav, säger Anne-Marie Lindgren.
Kan inte aktörer både ha ett vinstintresse och erbjuda kvalitet och effektivitet? – Det är så klart de kan. Det är inte så att vinstdrivande företag bedriver dålig verksamhet. Om så var fallet skulle de inte överleva. Problemet är de styrande effekterna som vinstdrivande företag får. Letar du vinst så letar du främst efter var och hur du kan göra den. Exempelvis så finns de stora skolkoncernerna knappt i norr eller i socialt utsatta områden. Vi har privata läkarmottagningar som etablerar sig i socialt mer väletablerade områden.
Argumenten håller inte
När utbildningsminister Anna Ekström (S) tog upp förslaget om förbud för vinstutdelning för friskolor förra året sa representanter för friskolorna att det kunde innebära slutet för många skolor. Att ett vinstförbud skulle skapa ett stort hål inom skolsektorn.
– Ja, det är det som är problemet. Att man har låtit det här gå så väldigt långt. Det är en hög andel elever och patienter som blivit beroende av vinstdrivande företag. Det är nödvändigt att göra någonting åt det och det kan behöva göras under någon form av övergångsperiod. Det jag har varit inne på många gånger är att se över regelverket. Vi har ett regelverk idag som ger väldigt många möjligheter att plocka ut vinst, säger Anne-Marie Lindgren.
Hur ser du på argumentet att privata aktörer skapar mångfald och valfrihet? – När de inte längre kan hävda att de höjer kvaliteten i hela systemet eller sänker kostnaderna så pekar man istället på valfrihet. Men människors möjligheter att välja – eller söka, om vi ska vara ärliga – en speciell plats kan man även ha i ett system utan vinstdrivande företag. Argumentet för privata alternativ är även att de kan komma in utifrån med annorlunda idéer och nytänkande. Det är svårt att argumentera emot, vilket jag inte gör. Men jag hävdar att det även kan ske utan att systemet ser ut som det gör idag.