Men i Norrköping går den socialdemokratiskt ledda koalitionen i motsatt riktning. Med ett nytt koncept som kallas sociala utfallskontrakt har riskkapitalbolaget Leksell Social Ventures fått i uppdrag att förbättra skolresultaten, och minska återplaceringen, bland barn och unga som bor på HVB- eller SiS-hem. Det rapporterar ETC Norrköping.

När frågan behandlades i kommunfullmäktige den 21 mars röstade alla partier utom Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet och en enskild MP-ledamot för.

– Jag är rädd för att Norrköping kommer gå till historieböckerna som staden där den andra stora vågen av privatisering inom välfärden började, säger kommunstyrelseledamoten Nicklas Lundström (V) till ETC Norrköping.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Infördes av David Cameron

Konceptet sociala utfallskontrakt är inspirerade av en brittisk modell, på engelska kallat social impact bonds, som infördes av David Camerons konservativa regering. Kortfattat fungerar det så att en privat aktör får i uppdrag av en kommun eller ett landsting att utföra ett visst uppdrag. Finansieringen får det privata bolaget stå för. Men om uppdraget utförs enligt de mål som ställts upp så betalar kommunen tillbaka investeringen – med avkastning.

Sociala utfallskontrakt hyllades av Kristdemokraternas tidigare partiledare Göran Hägglund under valrörelsen 2014. I ett debattinlägg i SvD föreslog han metoden som en lösning på diverse problem i socialt utsatta områden: ”Eftersom offentliga pengar bara betalas ut när målen nås så är den ekonomiska risken för skattebetalarna obetydlig”, skrev KD-ledaren då. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, pekar i ett antal rapporter ut sociala utfallskontrakt som en möjlig finansieringsmodell på en rad områden.

Men erfarenheten från utlandet är blandad. I slutet av förra året tilldelades investmentbanken Goldman Sachs 260 000 dollar av delstaten Utah i USA efter en till synes lyckad insats. Detta efter att man, inom ramen för sociala utfallskontrakt, hjälpt 109 förskolebarn i riskzonen att undvika att hamna i särskola. Men när tidningen The New York Times lät en rad experter gå igenom resultaten kunde de visa på flera tveksamheter. Mycket pekade på att barnen som blivit ”hjälpta” inte ens befunnit sig i riskzonen för att hamna i särskola från första början.

Leksell kan tjäna två miljoner

I fallet Norrköping, som alltså är den första kommunen i Sverige som testar metoden, ska Leksell Social Ventures genomföra en insats för att förbättra situationen för HVB-placerade barn. Totalt rör det sig om en finansiering på tio miljoner kronor som bolaget står för. Kommunen betalar sedan tillbaka dessa pengar i olika grad, beroende på insatsens utfall.

Leksell kan få en avkastning på upp till 20 procent, två miljoner kronor, om de lyckas minska socialtjänstens kostnader för HVB-barnen. Avkastningen bekostas genom kommunens sociala investeringsfond. Som mest kan bolaget förlora sex miljoner, eftersom kommunen åtagit sig att betala 40 procent av det investerade beloppet oavsett utfall.

– Utan Leksell skulle vi ha två miljoner extra att ta från den sociala investeringsfonden. Vi har ingen ekonomisk kris utan skulle mycket väl kunna finansiera detta själva. Men det argument som framförs av den styrande koalitionen är i stort sett: detta är något nytt och häftigt som vi måste prova, säger Nicklas Lundström (V) till ETC Norrköping.

Han menar att skälet till att koalitionen satsar på sociala utfallskontrakt är rent ideologiska. Något som kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) avvisar bestämt. Han hävdar att Leksell har erbjudit en bra lösning på problematiken kring HVB- och SiS-placerade barn.

– Det är en grupp som få kommuner, om någon alls, klarar av att hjälpa. Och om det nu är som Vänsterpartiet säger, att vi kunde gjort det här utan Leksell, då undrar jag varför de inte föreslagit detta innan? De ser vad de tror att de ser. Ordet privat gör att de ser något annat än vad det faktiskt är, säger han till ETC Norrköping.

Läs mer om försöket i veckans nummer av ETC Norrköping.