Piratpartiet borde egentligen ha slagläge. De senaste åren har avslöjandena om digital massövervakning avlöst varandra. Amerikanska säkerhetstjänsten NSA spionerar på människor i hela världen. Försvarets Radioanstalt (FRA) hackar datorer och mejl för USA:s räkning. Partiets kärnfrågor om nätsäkerhet och digital, personlig integritet är en självklar del av den allmänna debatten. Trots det brottas Piratpartiet med dåliga opinionssiffror och har svårt att synas i stora medier.

– Vi har försökt, vi har skickat in dussintals debattartiklar men de blir tyvärr oftast refuserade. Jag vet inte varför och det förvånar mig faktiskt. Själva grunden för vårt samhälle är under attack, säger Christian Engström, toppkandidat för Piratpartiet i valet till Europaparlamentet den 25 maj.

Aktivism blev till parti

För åtta år sedan var det annorlunda. Piratpartiet grundades i början av 2006 i kölvattnet av upphovsrättsdebatten kring fildelningssajten The Pirate Bay. Senare samma år slog polisen till i en razzia mot sajtens webbhotell. Nära 200 servrar beslagtogs och flera personer greps. Medieuppmärksamheten blev enorm och Piratpartiet tredubblade sitt medlemsantal på kort tid.

– Vi var i radio, tv, tidningar mer eller mindre en vecka i följd. Innan dess var vi ett gäng aktivister som hade byggt upp en kärna. Den kärnan var väldigt användbar när medlemstillströmningen kom, säger Rickard Falkvinge, Piratpartiets grundare och förre partiledare.

Tack vare nätaktivister lyckades partiet profilera sig framgångsrikt i en rad medieintensiva debatter under slutet av 2000-talet. Det blev bloggstormar både mot FRA-lagen som tillåter signalspaning på internettrafik och mot Ipred-lagen, som gjorde det lättare att spåra fildelare. I slutet av april 2009 kom domen i The Pirate Bay-målet. Fredrik Neij, Gottfrid Svartholm Warg, Peter Sunde och Carl Lundström fälldes för upphovsrättsbrott och dömdes till fängelse och dryga skadestånd. Piratpartiet arrangerade stora protestdemonstrationer i flera städer. Drygt en månad senare tog partiet sig in i Europaparlamentet med drygt sju procent av rösterna.

Tuffare i år

Årets EU-val ser ut att bli betydligt tuffare. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har partiet ett stöd på drygt en procent till knappt tre procent. Partiledaren Anna Troberg säger att partiet förmodligen högre stöd men medger också att situationen idag är annorlunda jämfört med i slutet av 00-talet. Det är inte samma sorts motstånd mot NSA-övervakningen som det var mot FRA:s internetspaning och The Pirate Bay-domen.

– I FRA-debatten var vi väldigt aktiva och drivande och det var bred folklig uppslutning. Men politikerna struntade i motståndet och jag tror att väldigt många tappade tron på att det går att förändra något. Idag har det också skett någon sorts tillvänjning. Det märks ju inte omedelbart att massövervakning är farligt, utan först när informationen missbrukas. Vi har ännu inte kommit till den punkt då någon familjemedlem, vän eller arbetskamrat drabbats.

”Inte på agendan”

Niklas Bolin är statsvetare vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Enligt honom är Piratpartiets stora problem att ämnen som nätintegritet och övervakning inte engagerar tillräckligt många väljare, trots stor medieuppmärksamhet. Konkurrensen från traditionella inrikespolitiska frågor är för stor.

– Den grundläggande saken handlar om Piratpartiets frågor och vilken betydelse de har i opinionen. I riksdagsvalet är vård, omsorg och skola helt centrala frågor. Där har inte Piratpartiet inte profilerat sig på något sätt alls. När deras frågor som integritet och fildelning inte är på agendan är det svårt för dem att värva väljare, säger Niklas Bolin.

Resultatet i riksdagsvalet 2010 bekräftar hans bild. Trots succén i EU-valet bara ett drygt år tidigare fick partiet endast 0,7 procent av rösterna. Rickard Falkvinge minns hur det lät när han var ute och värvade väljare i Stockholm.

– Jag sa: ”Hej jag kommer från Piratpartiet, du kanske skulle vilja ha oss i riksdagen?” Folk brukade svara: ”Absolut, ni behövs men jag kommer inte att rösta på er för ni har inte ett helt program.” När man hört det 100 gånger inser man att man har ett problem, säger Rickard Falkvinge.

Breddat program

Efter valet drog Piratpartiet därför igång ett arbete för att bredda partiet. Medlemmar fick bland annat skicka in politiska förslag via hemsidan. På programmet står numera avkriminalisering av narkotika för eget bruk, mindre klasser i skolan och valfrihet i vården, men med tydligare kvalitetskrav. Partiet hoppas också på att kunna profilera sig genom mångfaldsfrågor.

– Vi har lagt mycket krut på det, för det är väldigt viktigt alla människor har en röst i samhället. Det finns stora skillnader beroende på etnicitet, ålder eller hur man lever, om man till exempel är hbtq-person. Vi tror det är bra för ett samhälle att ha stor mångfald. I den politiska debatten tenderar man alltid att prata om den som ett problem. Kanske går det att se möjligheter istället och göra något av dem, säger Anna Troberg.