Jonas Andersson (L) är det regionråd i Västra Götaland som drivit på frågan.
– Det har uppstått en ganska rörig marknad med digitala utomlänskontakter. Jag bejakar möjlighet till digitalisering, att underlätta besök för en hel rad grupper som kan lösas digitalt och vi tittar samtidigt på vår jourstruktur, var man vänder sig när vårdcentraler inte är öppna. Det som är den springande punkten är att höja kvaliteten på besöken och ställa krav på vårdcentralens digitala kvalitet. Men man kan inte parallellt betala stora pengar i utomlänsersättning till verksamheter som verkar inom andra regioner, säger Jonas Andersson.
Kan behöva nationellt stöd
Om det juridiskt sett ens är möjligt att sluta betala utomlänsersättningen är ännu inte klarlagt.
– Det finns lite olika lagar som går på tvärsen här. I det läget behöver vi titta vidare på detta men vår ambition för inriktingsbeslutet är att hitta en lösning men det är möjligt att vi behöver nationell draghjälp för att hanterar detta.
Är det vanligt att man tar inriktningsbeslut innan man vet om det finns juridiska och organisatoriska förutsättningar?
– Nej det är det väl inte men den här frågan har stått och stampat rätt länge. Om det är möjligt att göra vill vi flagga upp det i god tid till övriga regioner i landet som vi betalar dessa ersättningar till. Med beslutet har också fått fart på debatten på den nationella arenan.
SKR vill också förändra
Sveriges kommuner och regioner (SKR) ser ingen direkt motsättning i arbetet som redan görs och beslutet i Västra Götalandsregionen.
– Vad man kan säga är att dagens situation med utomlänsersättningen inte är en ändamålsenlig lösning, vilket alla regioner är med på. Frågorna har varit aktuella under flera år och vi har under en längre tid tittat på vad det finns för alternativ. Jag upplever att beslutet i VGR reflekterar arbetet som görs i SKR, men att de har ett behov och önskan om att ännu snabbare komma fram till ett alternativ som man tycker är bättre, säger Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKR.
Om det är juridiskt möjligt att sluta betala för utomlänsersättningen enligt inriktningsbeslutet i Västra Götaland är en bedömning som regionen själva måste göra enligt Patrik Sundström. Han kan inte heller svara på om alternativen som tas fram inom SKR handlar om att helt avskaffa utomlänsersättningen eller minska den, så som man har gjort i flera omgångar.
– Det vi vill är att hitta alternativ där man kan dra nytta av digitala innovationer mer hållbart. Där vård ges efter behov, där det finns en kostnadseffektivisering och ett system som följs upp och kvalitetssäkras.
”Ett stort misstag”
Några som inte är lika glada för påtryckningarna om att minska kostnaderna till nätläkarbolagen är föga övverraskande bolagen själva.
– Det vore mycket olyckligt för många tusentals patienter i Västra Götalandsregionen om regionen tar bort möjligheten att nyttja tillgänglig och trygg digital vård. Vi har svårt att förstå hur de tänker. Att se på stapeln över vad digitala vårdgivare kostat utan att tänka efter kring vad de har givit för patienten är ett stort misstag. Den kostnaden motsvarar många tusentals patienter som fått vård, människor med ett genuint vårdbehov, och som annars hade gått till en fysisk vårdcentral där kostnaden är tre gånger så hög, skriver Jonas Beltrame-Linné, presschef för Kry i ett mejl till Dagens ETC.
Politiker i regionerna överens – systemet måste förändras
Nätläkarbesöken kostar allt mer för vårdcentraler och regioner i landet. Flera regioner sneglar nu på Västra Götalandsregionens beslut om att sluta betala för digitala vårdbesök i andra regioner.
– För vad är det man betalar för? Ett möte, men vi vet inte vad det har gett, säger Denise Nordström (S), regionråd i Västmanland.
I Västernorrland lade man i fjol cirka sju miljoner kronor på nätläkare i andra regioner och kostnaderna ökar för varje år. Samtidigt så avlastar den digitala vården i andra regioner inte den egna regionens primärvård alls.
Ingeborg Wiksten, (L) regionråd och ordförande i Vårdvalsutskottet i Västernorrland har förståelse för Västra Götalandsregionens (VGR) inriktningsbeslut.
– Kostnaderna för nätläkare ökar men det är också ett bekymmer att nätläkarna inte har tillgång till patientens journal och därmed patientens sjukdomshistoria, säger hon.
Enligt Wiksten kan det komma att behövas en lagändring.
– Region Västernorrland jobbar tillsammans med övriga regioner i SKR med frågan och hoppas under våren komma med ett förslag om juridiken kring utomlänsvården.
”Det är inte patientsäkert”
I Region Halland har kostnaderna för nätläkarna i andra regioner ökat med sju miljoner kronor på bara två år.
”Region Halland har tagit kontakt med VGR för att veta mer om vad de planerar och vilken grund de ser för ett sådant ställningstagande. Region Halland har inte konkret övervägt detta hittills. Beroende på återkoppling från VGR, och bedömningen av den juridiska situationen, kan det även bli aktuellt att ta upp en sådan diskussion i Halland, men det är för tidigt att säga i nuläget”, skriver presstjänsten i ett mejl till Dagens ETC.
I Västmanland vill regionstyrelsens ordförande Denise Norström (S) ändra hela systemet för utomlänsersättningen.
– Vi har ett samverkansråd där vi är sju län som ska diskutera frågan för att gemensamt begära av SKR att se över modellen. För vad är det man betalar för? Ett möte, men vi vet inte vad det har gett. Jag tycker inte det är patientsäkert.
Denise Norström menar ändå att digitala tjänster är bra, exempelvis för uppföljning eller rådgivning men det krävs ett bättre system. På bara några år har kostnaderna i Västmanland ökat från fyra till över 20 miljoner kronor.
– När vi såg den här summan dra iväg ordentligt sa vi att regionen centralt täcker kostnaden för digital vård. Det slår sönder vårdcentralernas ekonomi, säger Denise Norström.
”Vi kommer titta på det”
Region Västerbottens nota till nätläkarbolagen som fakturerades från andra regioner steg från tre miljoner 2018 till över sex miljoner 2019. Brita Winsa, sjuk- och hälsovårdsdirektör svarar Dagens ETCs fråga om regionen övervägt ett liknande beslut som tagits i Västra Götaland på sms:
”Det är inget vi hunnit diskutera konkret än. Vi har en pågående pandemi att hantera och det har blossat upp lite nu. Men vi kommer att titta på det eftersom våra kostnader ökar kraftigt”, skriver hon.