I praktiken betyder det att beslut om exempelvis försörjningsstöd i framtiden kan komma att fattas av en robot.

– Jag tänker att det här kommer att handla om ärenden där förutsättningarna är givna eller inte. Om de inte är det är det svårare att kunna automatisera. Men bara det är ju en god hjälp, eftersom vi har så mycket rutinärenden. Så det här kan hjälpa till att effektivisera på ett bra sätt, sade Lena Micko till Dagens Arena när utredningen hade presenterats.

Systemen inte felfria

Men det är inte alltid som en till synes enkel uppgift låter sig automatiseras. 2019 avslöjade SVT ett allvarligt fel hos Arbetsförmedlingens system för att ta emot och godkänna aktivitetsrapporter. Det hade felaktigt varnat ett stort antal personer för att de inte lämnat in sina rapporter i tid och i­ ­flera fall ledde det till in­draget aktivitetsstöd.

Roboten Ernst läckte

Året därpå kunde Dagens Samhälle avslöja att Trelleborgs kommuns biståndsrobot Ernst innehöll hundratals känsliga personuppgifter. Kommunen anmälde läckan till Datainspektionen och upprättade en lex Sarah-anmälan.

Samma kommun anmäldes också 2019 av Akademikerförbundet SSR efter att de vägrat lämna ut koden till algoritmen som besluten byggde på.

– En algoritm är inte en människa och så länge vi inte får tillgång till de koder som reglerar dem kan vi inte veta på vilka grunder de fattar sina beslut. Så det måste finnas en tydlig reglering av det här och ansvaret för utformandet av det automatiska beslutsfattandet måste tas av staten, sade SSR:s chefsekonom Simon Vinge nyligen till Arbetsvärlden angående incidenten.

Och 2017 sade 12 av 16 social­sekreterare i Kungsbacka upp sig i protest när kommunen med Trelleborg som förebild införde digitaliserade biståndsansökningar. Enligt tidningen Arbetsvärlden ansåg de avhoppade socialsekreterarna att en robot ”inte är lämpad att göra individuella bedömningar av medborgarnas behov” och att införandet flyttade fokus från socialt arbete till ett renodlat arbetsmarknads­perspektiv.

Frigör tid till annat

Kommunerna själva målar upp en helt annan bild. Enligt Zara Göransson Tosic, chef på arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg, tillåter deras system Robotic Process Automation (RPA) dem att lägga mer tid och resurser på att träffa arbetssökande och stötta dem till självförsörjning istället för att lägga tiden på administration.

– De beslut som helt hanteras av RPA är cirka 30 procent av våra ärenden. Den hanterar inga nya ansökningar, enbart ­löpande ansökningar där ingenting avviker jämfört med månaden innan och där de inte ansöker om något utöver norm. Allt hanteras också enligt gällande lagstiftning för sekretess och GDPR, säger hon.

Norrtälje är nöjda

Norrtälje kommun säger sig också ha övervägande goda erfarenheter, inte minst eftersom deras robot som arbetar med gallring och arkivering enligt kommunens presschef Lars Lindberger sparar in 0,7 årsarbetstider. Det är särskilt välkommet i en verksamhet där det är svårt att få in kompetent personal. Kommunens invånare verkar också ha accepterat roboten, även när det gäller beslut om försörjningsstöd.

– Vi har sett främst ett positivt bemötande eftersom syftet med den här digitaliseringen är att använda skattemedel så effektivt som möjligt, och låta människor arbeta med svåra och komplexa saker, medan datorer kan sköta rutinartade uppgifter, säger han.