Ordning, trygghet och tuffa tag mot de som hotar samhället är regeringens ledmotiv när Sverige börjat gå in i årets valrörelse. I början av december presenterade Morgan Johansson också ett nytt förslag om att ersätta Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU), som hanterar de mest allvarliga säkerhets­ärendena, med en ny skärpt lag. Den kommer i princip cementera en utveckling som synts sedan 2019, där Säkerhetspolisen använt sig av LSU mycket oftare för att rekommendera utvisning av icke brottsmisstänkta utlänningar, som annars inte går att komma åt med några andra lagar. 

Regeringen vill på samma gång länka samman den nya lagen med en ny och ­breddad terroristlagstiftning, där betydligt fler brott ska kunna anses utgöra terrorism. Den nya säkerhetshotslagen ska gå att tillämpa på utlänningar som begår eller medverkar till eller ”kan antas” komma att begå terroristbrott.

Oacceptabel rättsosäkerhet

En rad kritiker har redan tidigare talat om en oacceptabel rätts­osäkerhet i dagens säkerhetshotsrelaterade utvisningar, eftersom varken de som utpekas eller Migrationsverket och migrationsdomstolarna får ta del av Säpos påstådda bevisning. Mot bakgrund av den kritiken riskerar de två nya lagstiftningarna ytterligare försämra transparensen och skapa ännu mer luddiga anklagelser.

Nu har även Lagrådet stämt in i delar av denna kritik. I slutet av januari publicerade Lagrådet ett yttrande där man invänder mot lagförslagen på grund av dess långgående utvidgningar. Man konstaterar att förslaget till ny terroristlagstiftning omfattar ”inte mindre än sex ytterligare brottstyper som har ett straffminimum på fängelse i 14 dagar och som innebär en kriminalisering av gärningar som sträcker sig betydligt längre ut i förfältet än de brott som nu omfattas av regleringen”. Dessutom: ”Det kan till exempel vara fråga om att hjälpa någon med visst pappersarbete i samband med att denne någon hyr ut en lokal till en organisation”, skriver Lagrådet.

Om en ny terroristlagstiftning tar sikte på så pass brett spektrum av mindre allvarlig brottslighet kommer den, enligt Lagrådet, ”ofrånkomligen att tappa i stadga och förutsebarhet”. 

Hänvisas bara till mejl

Dagens ETC har i en rad granskade artiklar skrivit om hur Säpos säkerhetshotsstämplat minst ett 40-tal kurder med vänsteråsikter. Inga av kurderna är brottsmisstänkta men alla är ändå föremål för utvisningsprocesser. Fler­talet av dessa personer fruktar att de nya lagarna kan göra att de drabbas ännu hårdare. 

Helin och Nahsan, som Dagens ETC mötte i januari, är två av dessa. Det gifta paret bor i mellersta Sverige i en villa med den fyraårige sonen Zoran. Det är Helin som har stämplats av Säpo, men hon är svensk medborgare – så Säpo rekommenderar utvisning av hennes make Nahsan. Varför säger sig Helin inte ha en aning om. 

– Jag har ingenting att dölja. Hade jag haft det så hade jag inte kaxat mig utan hållit låg profil, säger hon. 

Helin tycker det är viktigt att ge insyn i den redan nu mycket bristfälliga transparensen. Hon låter Dagens ETC sitta med och lyssna när hon ringer till Säpo för att kräva information. 

Det är en kvinna som svarar hos Säpo. Hon låter ung och talar med skånsk dialekt. 

– Hej, jag har ett ärende hos er där det står att jag utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Jag skulle vilja veta varför, säger Helin.

– Okej, har du haft ett möte med någon?

– Nej, min man har haft ett möte med någon jag inte fick veta namnet på. Men ingen har pratat med mig.

– Okej, då ska jag ge dig en mejladress du ska höra av dig till.

– Men jag har mejlat flera gånger tidigare och ingen har svarat! Kan du inte ta mina ­kontaktuppgifter så att någon kan söka mig? 

Efter många om och med går Säpo-kvinnan med på att ta Helins uppgifter. Lite senare ringer en handläggare vid myndigheten tillbaka. Han meddelar kort att Säpo inte har något behov av att prata med henne. Om de har det kommer de att kontakta henne. Undrar Helin något mer, kan hon skicka ett mejl.

Ministern: Begränsad grupp

Dagens ETC har skickat frågor till Morgan Johansson och bett om att få göra en intervju om de nya lagstiftningarna. Hans ­pressamordnare har skickat skriftliga kommentarer.

Anser regeringen att det finns problem med rättsosäkerhet i säkerhetsrelaterade utvisnings­ärenden? 

– Terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin. Den nya lagen innebär visserligen inskränkningar i enskildas rättigheter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att lagen bara är tillämplig på en ytterst begränsad grupp av individer… Det ligger i sakens natur att Säkerhetspolisens arbete måste präglas av omfattande sekretess för att kunna ge ett önskat resultat.

Regeringen vill sänka nivån på misstanken så att den nya säkerhetshotslagen kan utvidgas. Hur kan man säkerställa att detta inte leder till ytterligare otydligheter i anklagelserna? 

– Avsikten är att lagen ska kunna tillämpas i fler fall än idag för att möta behovet av att kunna utvisa sådana utlänningar som kan antas utgöra allvarliga säkerhetshot. Förslaget innebär samtidigt endast ett något lägre beviskrav i förhållande till vad som gäller idag och även fortsättningsvis kommer lagen omfatta en ytterst begränsad grupp av individer som utgör kvalificerade säkerhetshot. 

”Jag blir förbannad”

Helin oroar sig starkt för vad den nya lagstiftningen kan resultera i för henne, Nahsan och andra säkerhetshotsanklagade kurder. Hon kan inte se hur det då kommer gå att tala om en ”ytterst begränsad grupp”, när det rör sig om minst ett 40-tal personer som tillhör samma politiska, icke brottsliga miljö. 

– Jag känner mig väldigt orolig. Och jag blir förbannad över att jag i det här trygga landet, där jag byggt mitt liv och som jag lyft som ett demokratiskt exempel, blir utsatt på det här sättet. Man klassar mig som en kriminell.