Vill köra bensin och diesel längs Göta älv: ”Oerhört säkra fartyg”

Företaget bildades 2015 med avsikten att köra moderna pråmfartyg på svenska inre vattenvägar. I ryggen har det två starka ägare i rederiet Erik Thun AB med bas i Lidköping i Vänern och holländska pråmrederiet VT Group, hemmahörande i Rotterdam.

Förra året köpte Avatar Logistic sin första pråm som nu kör grus och sand på Mälaren. Det pråmfartyget är 50 år gammalt, men i augusti påbörjas processen med bygget av en modern fossilfritt pråmfartyg.

Vill köra för Preem

Företaget diskuterar även med Preem om att köra bränsle från raffinaderiet i Lysekil, på insidan Orust och Tjörn, längs farleder på västkusten, upp genom Göta älv och vidare upp genom Vänern till oljejättens depå i Karlstad. Men planerna har försenats då Sverige inte valt att klassa dessa vatten som inre vatten­vägar tidigare.

– Vi har diskuterat det här med Preem i tre år. Vi skulle kunna börja i morgon. men vi kan inte eftersom regelverket inte är på plats och politiska beslut saknas, säger Johan Lantz.

Tanken är att frakta omkring  2 000 ton diesel och bensin per resa. Årligen handlar det om över 200 000 ton per år, som i dag fraktas med oceanfartyg.

Finns det inte risker förknippat med att köra så här stora bränsletransporter i den inre skärgården?

– Nej, det här är oerhört säkra fartyg och lätta att manövrera. I Sverige har vi inte hängt på utvecklingen i Tyskland och Holland, där många transporter går sjövägen med högteknologiska lättmanövrerade pråmfartyg.

Containerpråm från Norvik

Avatar tittar också på att frakta containrar med pråmfartyg från containerhamnen i Norvik till Västerås och Köping. Johan Lantz hävdar att det finns stora miljömässiga vinster med pråmtrafik som minskade transporter på land och lägre koldioxidutsläpp. Ett modernt fullastat pråmfartyg med motsvarar 100 lastbilars last och drar bara en fjärdedel så mycket bränsle per lastat ton, enligt företaget.

Dessutom är pråmfartyg inte beroende av broöppningar och det behövs inte någon stor hamnanläggning för att lasta och lossa gods utan en enklare kaj räcker.

Men för att det ska bli attraktivt att köra den här typen av sjöfart i Sverige behöver myndigheterna inte bara klassa fler farleder som inre vattenvägar, utan även förenkla reglerna och minska avgifterna, anser Johan Lantz.

– Vi har arbetat hårt för att Sverige ska ha ett regelverk som holländarna har, där pråm­trafik räknas som ett landbaserat trafikslag och jämställas med lastbilar. Vi har jättedyra lots- och farledsavgifter i Sverige och det krävs alltid lots ombord på Vänern och Göta älv.

Pråmtrafik behöver inte lots, menar Johan Lantz då pråmfartygen går i slingor, fram och tillbaka på samma vattenvägar.

I Sverige skiljer i dag myndigheterna inte mellan oceangående fartyg och pråmtrafik på inre vattenvägar.

Avatar har rådfrågats i olika sammanhang när pråmtrafik diskuterats, samt deltagit i myndigheternas arbete att ta fram nya föreskrifter för inlandssjöfart.

– Vi har lagt mycket tid på att utbilda politiker och tjänstemän, men det är något man får ta när man är först på ett område, säger Johan Lantz.