Veckans fråga: Vilka var klimatstrejkarna?

Global Strike for Future, som tycks vara historiens hittills största globalt koordinerade ungdomsprotest, samlade över 2000 manifestationer i nästan 100 olika länder. Magnus Wennerhag, professor i sociologi på Södertörns högskola, har tillsammans med flera andra forskare, undersökt vilka som strejkade, genom enkätundersökningar i flera europeiska länder.

– Det man kan se är att det är en grupp av väldigt unga människor. Det var ju en skolstrejk, så det kanske inte är så förvånande. Men vi såg också att många vuxna deltog. Det är väldigt mycket kvinnor och flickor.

– Jag forskar om demonstrationer, och det är unikt att det är så väldigt många som är under 20 som demonstrerar i den utsträckningen. Det sticker ut jämfört med andra typer av demonstrationer.

Många av deltagarna hade heller aldrig deltagit i demonstrationer tidigare. Bland skoleleverna var det en tredjedel som aldrig tidigare demonstrerat.

– Ser man på andra demonstrationer som vi har undersökt så har de flesta deltagarna en bakgrund av att ha deltagit i demonstrationer tidigare, så det stack också ut.

Hur stor var Greta-effekten?

– Det vi frågade var om man dels hade blivit mer intresserad av klimatfrågor på grund av Greta och dels om man blivit mer motiverad att delta i den globala klimatstrejken den 15 mars. Det fanns en tydlig effekt, särskilt när det kom till mobiliseringen till de här protesterna. Jämför man med andra länder, så märktes det tydligt att effekten var starkast i Sverige. Men effekten fanns också i andra länder. Det är väldigt spännande att en enskild person kan spela den rollen.

En stor andel av de svarande hade också gjort personliga förändringar av sin livsstil. En majoritet hade gjort förändringar när det gällde diet eller konsumtion av politiska skäl.

– Samtidigt uppgav många att bara individuella förändringar inte räckte. Det kan också vara en förklaring till att grupper som aldrig har protesterat innan deltog, att man kände att det räcker inte att förändra mig själv, jag måste sätta tryck på politiker. Det är tydligt i den här rörelsen att det handlar om att sätta press på politiker.

Går det att göra någon framtidsspaning utifrån er studie?

– Det är svårt att sia om sådant. Men det faktum att väldigt många unga engagerade i något sådant här ökar sannolikheten att de kommer fortsätta engagera sig i någon form. Blir man engagerad i en tidig ålder, det säger forskningen, har det stor betydelse för att man även senare i livet är engagerad. Där finns något som är väldigt spännande. Att vi kanske har en generation som förmodligen kommer att vara mer engagerad i olika frågor.