Den vanligaste orsaken till att hbtq-flyktingar får avslag på asylansökan är att Migrationsverket inte övertygats om deras sexuella läggning eller könsidentitet. I oktober utfärdade Migrationsverket nya riktlinjer för bedömningen av hbtq-flyktingar. Aino Gröndahl arbetar som ombud och offentligt biträde för hbtq- personer i asylprocessen för RFSL. Hon hoppas mycket på de nya riktlinjerna, även om utslaget till sist alltid handlar om Migrationsverkets trovärdighetsbedömning.

– Tidigare ställdes bland annat orimliga krav på att den asylsökande, skulle ge detaljerade beskrivningar av den ”inre process ”som ledde till att de upptäckte sin könsidentitet eller sexuella läggning, säger Aino Gröndahl.

Frågorna viktiga

Många asylsökande hbtq-personer har flytt undan hot, trakasserier och diskriminerande lagstiftning från myndigheterna i sina hemländer.

– Det kan göra det svårt att tala öppet med svenska myndighetsrepresentanter. Även sättet att ställa frågor var färgat av ett västerländskt och heteronormativt sätt att se på saken, säger Aino Gröndahl.

Migrationsverket lade tidigare stor vikt vid om den sökande varit öppen med sin sexuella läggning innan flykten och avslagsbeslut motiverades ofta med att den asylsökande kunde söka skydd hos statliga institutioner i hemlandet.

– Frågan om öppenhet har lett till många avslag, men har tagits bort i de nya riktlinjerna. Den strider mot internationell rätt. Nu står det också klart att om hbtq–lagarna i ett land är repressiva så kan det utgöra grund för asylskäl. Jag kan se en förändring i handläggningen och är hoppfull om att det kommer att bli bättre, säger Aino Gröndahl.

Ärendena ökar

I år har Aino Gröndahl tre eller fyra gånger fler ärenden än förra året.

– De flesta kommer från Uganda, men vi ser en ökning även från länder i Mellanöstern, Balkan och Nordafrika, säger hon.

Aino Gröndahl träffar alltid personen hon ska företräda före och efter den muntliga utredningen på Migrationsverket. Hon behöver ta del av personens historia för att bidra till en så rättssäker utredning som möjligt. Om klienterna inte talar engelska måste hon förlita sig helt på tolken.

– Tolkproblem kan bero på att tolken är negativ till hbtq-personer, men kan lika gärna bero på att de inte är bekanta med terminologin, säger Aino Gröndahl.

Som när tolken inte förstod en man från ett muslimskt land som beskrev att han hade ett feminint könsuttryck, och tolkningen blev att han var feminist. Eller tolken som inte greppade uttrycket LGBT-community och sa att den asylsökande var kommunist.

– Feltolkning kan få förödande konsekvenser. Därför beställer jag alltid en tolk med hbtq-kunskaper, men det är inte alltid de går att få tag på, säger Aino Gröndahl.