I onsdags höll regeringens utredare en hearing kring surrogatmödraskap. Mötet var en del av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet som ska läggas fram för regeringen i mitten av december. Frågan gäller om Sverige ska tillåta altruistiskt surrogatmödraskap, det vill säga surrogatmödraskap utan vinstsyfte.
På deltagarlistan fanns ett 20-tal organisationer, men bara två av dem, Sveriges kvinnolobby och Kvinnliga läkares förening, är uttalat kritiska till att tillåta surrogatmödraskap. Bland de andra gästerna fanns åtminstone sex organisationer som förespråkar legalisering, andra har inte tagit ställning.
Sveriges kvinnolobby, som är en paraplyorganisation för den svenska kvinnorörelsen, är kritiska till att organisationerna som förespråkar förbud är underrepresenterade. I ett brev till justitieminister Morgan Johansson varnar organisationen för demokratiska brister i utredningen.
– Skevheten i vilka som bjudits in är det senaste exemplet där man kan ifrågasätta hur demokratiskt det gått till, säger Clara Berglund, ordförande för Sveriges kvinnolobby.
Får inte plats
I brevet till justitieministern skriver hon bland annat ”att civilsamhällets organisationer och andra berörda aktörer ges möjlighet att ta del av och göra medskick till statens offentliga utredningar är en omistlig demokratisk princip i den svenska lagstiftningsprocessen”.
Bland de inbjudna organisationerna och myndigheterna finns bland annat Föreningen barnlängtan, Skatteverket, Sveriges kommuner och landsting, Försäkringskassan och RFSL.
Sveriges kvinnolobby har påtalat att fler organisationer med ett kvinnorättsperspektiv bör bjudas in, men fått svaret att de inte får plats.
Regeringens särskilda utredare Eva Wendel Rosberg säger till Dagens ETC att inbjudningarna inte gjorts utifrån vilka som är för eller emot.
– Vi vill inte att man kommer och säger om man är för eller emot. Vi vill att man bidrar med kunskap och erfarenhet. Sveriges kvinnolobby är en paraplyorganisation och jag hoppas att de kan ta tillvara på sina underorganisationers synpunkter också, säger hon.
Men Kvinnliga läkares förening, som är emot surrogatmödraskap, ser liksom Sveriges kvinnolobby problem med att få kritiska organisationer bjudits in.
– Om fler hade bjudits in hade fler åsikter fått plats, fler röster hade blivit hörda. Både vi och Sveriges kvinnolobby har bjudit in oss själva, jag vet inte hur det varit för övriga parter, säger Nina Rose, vice ordförande i föreningen.
”Vet inte vad de saknar”
Hon säger också att underlaget som skickades ut inför hearingen var formulerat så att den kritik som finns mot en legalisering uppfattas som mer eller mindre lösa antaganden.
– Det är tydligt att utredningen syftat till att kunna göra det och att utredningen främst ska svara på vad som behövs för att göra det, säger Nina Rose.
Bland de organisationer som är för en reglering av surrogatmödraskap finns RFSL. Ordföranden Ulrika Westerlund håller inte med om att utredningen varit ensidig.
– Jag tycker att alla argument för och emot som förts fram i debatten finns med. Jag vet inte vad de saknar, säger hon.