Men trots att vågen fortfarande finns kvar som instrument för viktkontroll har nu andra metoder att mäta sin kropp dykt upp de senaste 10–15 åren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Enligt Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Lunds universitet, som har skrivit boken ”Under ett bolster av fett: en kulturhistoria om övervikt, manlighet och klass”, fyller vågen en viktig roll.
– Vågen är fortfarande den ultimata sanningssägaren, vilket kan leda till att många avskyr den och använder sig av andra sätt för att ha koll på sin kropp, som till exempel mäta BMI, kolla spegeln i omklädningsrummet, prova olika klädstorlekar eller jämföra sig med andra. Även om du berövar människor vågen så finns kroppsfixering kvar, säger han.
Även män döljer sin kropp
Sommaren är för många människor den lyckligaste perioden på året, men om man har en kropp som är överviktig eller på andra sätt inte överensstämmer med det solbrända, vältränade och hårfria kroppsidealet så kan sommaren i stället förknippas med ångest och skamkänslor.
– Generellt sett känner kvinnor sig mer pressade och deras kroppar objektifieras i större utsträckning än mäns, som tillåts ta plats fysiskt. Men även män kan känna kroppskomplex och ångest inför sommaren. I en studie intervjuade jag överviktiga män som berättade om hur de hade utarbetat olika strategier för att deras kroppar inte skulle synas på stranden, till exempel genom att ha kläder på sig eller ligga helt stilla och inte förflytta sig, berättar Fredrik Nilsson.
”Vill visa barnen att det är okej”
De senaste åren har alltfler kvinnor som tidigare skämts för sina kroppar i stället blivit kroppsaktivister och startat Instagramkonton där de lägger upp foton på sig själva, både påklädda och avklädda.
Profiler som Cassandra Klatzkow, Ebba Nilsson och Vanessa Almeida har tusentals följare och får både hyllningsrop och diskriminerande kommentarer om sina kroppar, som inte är normsmala. Sedan en tid tillbaka finns det även en del män, som definierar sig själva som tjocka eller överviktiga, som har anslutit sig till kroppsaktivismen.
En av dem är Daniel Ekberg som driver Instagramkontot ”Eggemannen”. Hans bilder, där han poserar halvnaken i olika positioner eller gör remakes av reklambilder på smala, muskulösa manliga modeller, har blivit omåttligt populära.
– Jag har alltid varit en tjock kille med breda axlar och stor bröstkorg. Min vikt pendlar lite, just nu väger jag mer för jag har slutat att träna. Jag har två barn som också är storvuxna och jag vill visa dem att det är helt okej att se ut såhär. Det är bland annat för deras skull som jag lägger upp mina bilder, säger Daniel Ekberg.
– Jag får nästan bara positiva kommentarer, till skillnad från en del kvinnliga kroppsaktivister som jag följer på Instagram som får jättemycket hat. Det verkar som att man kommer lättare undan som tjock man, det har nog med patriarkatet att göra.
Han beskriver hur han i hela sitt liv har bantat och på olika sätt försökt kontrollera sin vikt. Att bantning kan uppfattas som omanligt har han märkt när han har försökt vara öppen med sina försök:
– En del har sagt ”vad är det där för trams? Du är ju man, ät en hamburgare!”. Andra har varit mer peppande och kommit med råd. Men jag har egentligen aldrig mått fysiskt dåligt av att vara överviktig, alla mina värden är bra och jag har inte diabetes. Däremot är ju kroppsidealet för män att vara vältränad, och det är inte jag, säger han.
Maskulint kapital
En annan manlig kroppsaktivist, som finns på Instagram under namnet ”jackejakob_sizehero”, är Jakob Engblom. Även han har märkt hur mycket lättare det är för honom som man att vara kroppsaktivist på sociala medier än för kvinnor.
– Jag blir ju inte oknullbar eller måste utstå fatshaming i samma utsträckning för att jag är en stor, överviktig kille. Om man dessutom som jag har en bakgrund som hockeyspelare, alltså jag är en tjock kille med en rätt stor muskelhydda under, hamnar man inte längst ner i hackordningen eftersom det ändå visar att man är en ”bra” person som kan träna och har just det maskulina kapitalet, säger Jakob Engblom.
Han ägnar sig åt kroppspositivism (besläktat med kroppsaktivism) som han beskriver som ett par glasögon som man ser världen genom där man vill undvika att recensera kroppars estetik och i stället glädjas åt att kroppen funkar och helt enkelt bara är.
– Jag har inte alltid uppskattat min kropp, när jag slutade med hockeyn i 20-årsåldern blev jag överviktig och i den vevan åkte jag till Kos på charterresa med grabbgänget. Man ser på fotona att jag trycker in magen och spänner ut bröstet, jag minns att jag fick jätteont i ryggen och nacken efter den där veckan. På den tiden skämdes jag över min kropp, men var inte så medveten, så jag fatshamade och tryckte ned andra tjocka killar och en av mina flickvänner som också var överviktig. Det skäms jag för i dag, säger Jakob Engblom.
Åtråvärd pappakropp
Han säger att det var hans fru, som också är kroppsaktivist, som inspirerade honom att börja prata om sin kropp och det var också hon som tog de första bilderna på honom. På hans Instagramkonto samsas i dag mer avklädda bilder med bilder på mat, prylar och hans barn.
Att just vara pappa och tjock är något som blev mode för några år sedan när Hollywoodstjärnor som Leonardo di Caprio och Denzel Washington lanserade ”dad bod”, den så kallade pappakroppen.
– Det är väl bra att även en otränad, knubbigare kropp kan anses sexig, men i det här fallet handlar det ju om personer som redan sitter på ett sexighetskapital och som när som helst kan träna sig i form igen. Dessutom är det djupt orättvist mot mammor, ”mom bod” finns ju inte. En otränad mammakropp skulle aldrig anses sexig enligt normen, säger Jakob Engblom.
Utstrålar fysisk makt
Vad den knubbiga pappakroppen kan representera är något som Gabriella Nilsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, beskriver som ”medelklassens jämställda familjeideal”.
– Pappakroppen symboliserar den jämställda mannen som tar hand om sina barn. Ett svenskt exempel är David Lindgren, som när han var programledare för Melodifestivalen hyllades för sina ”chipstuttar”. Han hade fått barn, suttit hemma och fredagsmyst, och därför fått lite tjocka tuttar, säger hon.
Precis som att män som är överviktiga inte döms lika hårt som kvinnor, finns det också ett klass- och hudfärgsperspektiv på övervikt. Gabriella Nilsson menar att man kan se på det ur ett intersektionellt perspektiv.
– Att vara överviktig förknippas ofta med arbetarklassen, att man inte kan ta hand om sin kropp.
Men det är också en åldersfråga, för bland unga män i arbetarklassen finns även ett kroppsideal som är en stor, muskulös, tatuerad kropp. Den signalerar fysisk makt, kanske den enda makt man har om man befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation, säger hon.
En tjock person som förutom sin fetma också måste kämpa mot rasism blir dubbelt utsatt och kan också betraktas som ett tecken på bristande integration, menar Gabriella Nilsson.
– Det finns många olika fördomar om tjocka människor som inte är vita, det blir bland annat synligt när man relativiserar eller exotifierar en persons kultur: ”den där tjocka mannen från Irak som bara sitter i sin förort och äter sina kakor, det är deras kultur”.
Makthavare följer idealen
Professor i etnologi Fredrik Nilsson är inne på samma spår och nämner att medicinsk forskning har kopplat övervikt till socialt utsatta grupper.
– Kanske kan det leda till en dubbel stigmatisering om man varken motsvarar kroppsidealen eller vithetsnormen.
Män med stor ekonomisk och politisk makt kunde däremot tidigare tillåta sig att vara överviktiga eller feta, menar Fredrik Nilsson.
– Det finns många exempel på män med makt som varit tjocka. Somliga skulle säga att det handlar om att de som har makten och kan reglerna, också kan överskrida dem. Men det är inte så enkelt. Även makthavare är numera måna om att följa kroppsidealen och försöker osynliggöra eventuella extrakilon. Ett svenskt exempel är Stenbeck, han var ju överviktig under en stor del av sitt liv, men när han dog var det bilden av en smal man som lyftes fram. Det är som om man utgår från att det i varje fet mans kropp finns en smal man och det är den som helst visas upp, säger Fredrik Nilsson.
