– Är det klassisk svensk skola att ha klädkod? Lärarna där har ju uniformer! säger Sofia, som bara vill medverka med sitt förnamn.
Reklam för kampanjen dyker upp nu upp i Sofias flöde på X hela tiden. Det gör henne arg att se Jensen framställa sig själva som perfekta – hon sökte jobb där och såg något helt annat.
Sofia studerar till gymnasielärare och blev erbjuden ett jobb på en av Jensens gymnasieskolor. Först var hon på besök i skolan och blev intervjuad och sedan ringde skolans rektor upp henne. Hon beskriver intervjun som ”det mest absurda samtalet har jag haft i mitt liv”.
Måste betala för kavajen
Under intervjun fick hon reda på att hon själv förväntades köpa kläder som passar in på Jensens gymnasium.
– De har en klädkod med kavaj och finskor. Och bara i en viss färgskala. Det är anmärkningsvärt att en vikarie ska behöva köpa arbetskläder själv!
Så lite har inte jag tjänat sedan jag jobbade på McDonald's i gymnasiet!
I Sverige är det bara Internationella engelska skolan och Jensen som har klädkod.
Anna Wiger Jensen, som är skolans ägare och vice vd för Jensen education, berättar för tidningen Vi lärare:
– Vi har en formell professionell dresscode, vilket förenklat innebär kostym för män och kostym, dräkt eller kavaj med udda byxa eller klänning för kvinnor. Mörka täckta skor ingår också, dock inte gymnastikskor. Klädkoden förstärker att vi är professionella och signalerar till våra elever, föräldrar, leverantörer, och även oss själva, att vi är i vår yrkesroll och inte privata.
Lön som på Donken
När Sofia sedan fick reda på lönen insåg hon att hon skulle behöva ta väldigt många pass för att täcka upp kostnaden för kavajen, kläderna och skorna.
– Jag skulle tjäna omkring 130 kronor i timmen inklusive semesterersättning. Det ger en lön på ungefär 114 kronor i timmen. Så lite har inte jag tjänat sedan jag jobbade på McDonald's i gymnasiet!
Rektorn berättade att Jensen bara betalar lön för själva undervisningstiden och inte tiden innan då vikarien förbereder lektionen.
– Om en lektion ska börja klockan nio kan ju inte jag låsa upp dörren klockan nio. Jag måste ju öppna dörren tidigare och släppa in eleverna. Ibland måste vi skriva ut saker eller hämta saker på lärarens arbetsplats.
Sofia insåg snabbt att jobb på Jensen inte var något för henne. Hon har vänner som är lärare och vet hur villkoren brukar vara. Dessutom är hon över 30, äldre än lärarstudenterna brukar vara, och vågar ställa krav.
– Om ni ska vara en klassisk svensk skola borde ni värdera lärare och vikarier högre och ge en rimlig lön för arbetet, säger hon.
”Nice med halvdag”
Hon ifrågasätter också det som skolkoncernen själva kallar Jensen-schemat, vilket innebär att eleverna bara läser halvdagar ”precis som på högskolan”.
– Gymnasiet har ju absolut inte en klassisk skola-upplägg. Att eleverna bara går halvdagar och resten av dagen är självstudier innebär att skolan vänder sig till studiemotiverade elever som kan ta mycket ansvar själv. Jag kikade faktiskt på intagningspoängen och den är låg om man jämför med andra skolor. Jag tror eleverna här inte ser det som att de ska plugga resten av dagen utan tänker ”nice vi har bara halvdag” och slutar.
Jensen har tidigare fått kritik för att försöka attrahera studiemotiverade elever från välbärgade hem. I Göteborg 2020 skrev de brev till föräldrar i rika områden att ”Jensen inte är för alla” och försökte få deras barn att söka sig till Jensen.
”En klassisk svensk skola”
Men gymnasieskolorna har problem på det sätt som Sofia beskriver. Det kan skoldebattören Marcus Larsson, från tankesmedjan Balans, intyga. Att kampanjen ”En klassisk svensk skola” handlar om just grundskolan är ingen slump. Där har Jensen lyckats attrahera ”rätt” elever. Men gymnasieskolorna har det tuffare.
– På grundskolan lyckas de med marknadsföringen att inrikta sig mot rätt elevgrupper. Men med gymnasieskolan är det mycket svårare. Då måste man på ett annat sätt förtjäna sin plats och försöka ta över elever från de ofta ganska framgångsrika kommunala gymnasieskolorna.
Då kommer jag ju underminera min egen värdighet.
Det slutade med att Sofia tackade nej till tjänsten på Jensens gymnasium.
– Jag kan inte ta vad som helst för att få erfarenhet, då kommer jag ju underminera min egen värdighet.
Jensens presschef Ulf Johnsson svarar skriftligt på kritiken:
"Jag kan bara kommentera i generella ordalag för de villkor som gäller på Jensen och inte i det enskilda fallet. Timersättning för en lärarutbildad lärarvikarie på Jensen gymnasium ligger normalt på ca 250-260 kr/tim plus ersättning för förberedelsetid. Vi har dresscode för våra medarbetare men betalar normalt inte för våra medarbetares kläder."
