BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Om det till exempel börjar en elev som använder rullstol i en skola, så kan lokaler behöva byggas om. Barn med funktionsnedsättningar har rätt till anpassningar i skolmiljön, och det är det som de här pengarna ska gå till, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S) som är ansvarig för skolfrågor i kommunen.

Men pengarna har tidigare fördelats olika i olika delar av kommunen. En del skolor har fått hela summan direkt och de har kunnat fördela pengarna som de vill. Andra har fått söka pengar centralt. 

– Tidigare var det en slump vilka barn som fick del av de här pengarna. Systemet var generöst mot till exempel Vivallaskolan, medan andra områden fick alldeles för lite pengar, säger Jessica Ekerbring. 

Hur ser du på att Vivallaskolan måste spara på elevhälsan när systemet ändras?

– Eftersom skolan har fått för mycket pengar tidigare så är det klart att det får effekter när man minskar summan. Sedan kan Vivalla, precis som alla andra skolor, söka pengar, säger hon.

Finns några risker med en förändring av systemet?

– Vi vill inte göra det sämre, vi vill göra det likvärdigt för alla barn. Har du ett barn som har rätt till hjälp så ska barnet få hjälp. Men det är klart att vi måste mäta och utvärdera det här när det har gått ett par år. Visar det sig att det inte fungerar och att fördelningen slår fel, får vi göra om och ta ett nytt beslut, säger hon.

Beslutet att förändra hur man fördelar den så kallade 3 000-kronan är något som alla partier i kommunfullmäktige står bakom. Den är dessutom bara en liten del i hur skolpengarna ska fördelas framöver. Därför menar Niclas Persson, som är Miljöpartiets representant i programnämnd barn och utbildning, att de minskade resurserna till Vivalla kan vägas upp av andra delar i det nya systemet. 

– Vi tillför bland annat resurser för nyanländas integrering i den nya modellen. Därför tycker vi att vi i det stora hela riktar resurserna till rätt skolor, säger han.