Sverige var ett av bara två EU-länder (det andra var Finland), som inte införde restriktioner på arbetsmarknaden eller välfärdssystemen när Rumänien och Bulgarien gick med i EU. Inte heller införde Sverige restriktioner när tio nya stater tillkom.

Farligt, varnade kritiker. Social turism skulle drabba Sverige. Så hur blev det? ETC Helg kan i veckans nummer visa att Sverige istället har tjänat på EU-utvidgningarna.

Det är ekonomen Joakim Ruist som kommit ut med en rapport som visar att den svenska offentliga sektorn gått plus på arbetskraftsinvandringen. Sammantaget uppskattar han att Sverige kan ha tjänat 100 miljoner kronor på den arbetskraft som kommit i och med EU:s utvidgningar, den första 2005 då tio nya länder kom med i unionen och sedan utvidgningen 2007 som omfattade Rumänien och Bulgarien.

Anledningen är att de som fått anställning betalar mer i skatt än de använder av offentlig service, huvudsakligen för att de är unga. Sammantaget går svenska staten 10 000 kronor plus per person och år.

– Det handlar inte om några stora skatteintäkter, de flesta som jobbar gör det inom hotell, restaurang och städ. Det är alltså låglöneyrken. Men å andra sidan är de flesta unga och det gör att kostnaderna för pension, äldreomsorg och annan vård går ner. Resultatet för offentlig sektor blir alltså positivt, säger Joakim Ruist till ETC Helg.

Han betonar att 100 miljoner är en liten siffra – även om resultatet hade varit negativt så hade det krävts att många fler arbetskraftsinvandrat för att det skulle kunna påverka den offentliga svenska ekonomin på något kännbart sätt.

Behov av gemensamt skyddsnät

Ruists studie bygger enbart på personer som fått jobb och kunnat folkbokföra sig i Sverige. Arbetssökande och personer som rest in för att tigga ingår inte, men utvidgningen har haft betydelse också för den gruppen. Men inte heller för dem har offentlig sektor några mätbara kostnader, eftersom personer utan arbete inte har rätt till någon social service. Varken till sjukvård, boende eller någon form av socialhjälp. De få härbärgen som upprättats drivs i allmänhet av ideella organisationer.

– De räknas inte in i den fria rörligheten för arbetskraft. Men i och med att de kommit så har det också blivit tydligt att EU-ländernas socialförsäkringar är så olika. Det aktualiserar frågan om ett gemensamt socialt skyddsnät inom EU, säger Joakim Ruist.

I det nummer av ETC Helg som kommer nästa lördag intervjuas rumäner på den svenska arbetsmarknaden.