BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är unikt att man stänger ner en judisk förening på grund av hot. Jag tror inte att jag har hört talas om att det har hänt någon annanstans i Europa. Hot finns överallt mot judiska församlingar och synagogor – i stora städer som Malmö, Göteborg och Stockholm har vi en lång erfarenhet av att tänka på säkerhet och vi har anpassat våra lokaler med inslussningsystem och annat. Jag skulle inte säga att hoten här i Umeå var värre än någon annanstans, men konsekvenserna blev ju större, säger Aron Verständig.
”Det här betyder allt”
I söndags arrangerade Judiska församlingen i Stockholm en kippavandring i Umeå till stöd för den judiska föreningen. Drygt 330 personer deltog, däribland Israels Sverigeambassadör Isaac Bachman. Vandringen bevakades av ett flertal poliser, tillsammans med en polishelikopter som ljudligt hovrade över centrala stan medan vandringen pågick och under talen efteråt. Sylvia Bäckström, styrelseledamot i Judiska föreningen, blev överväldigad av stödet från Umeborna:
– Det här betyder allt. Nu vet vi ju att vi inte är ensamma, säger Sylvia till ETC Umeå och rösten bryts när hon kämpar med att hålla gråten tillbaka.
Hoten mot föreningen har varit plågsamma för medlemmarna. Den numera stängda lokalen ligger på Grubbe och har varit säkrad med både larm och krossäkra glas. Men det har inte hindrat den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen från att sätta upp klistermärken med hakkors tillsammans med meddelanden som ”Vi vet var ni bor”. Efter uttryckliga hot mot en medlem i dennes hem, och efter att medlemmar har sagt att de inte längre vill ta med sig barn till lokalen, beslutade sig föreningen för att bomma igen. Då hade det också uppdagats att nazisterna var närmare än vad föreningen hade kunnat ana.
– Vi fick veta från polisen att Nordiska motståndsrörelsen har en grupp – en ”cell” – som bor på Umedalen och att flera medlemmar åker och tränar på ett gym som ligger precis bredvid vår lokal. Då fick de ju koll på oss, säger Sylvia Bäckström.
Lars Wahlberg, polisområdeschef Västerbotten, vill inte närmare kommentera uppgifterna om Nordiska motståndsrörelsens aktiviteter på Grubbe och Umedalen.
– Vi vill inte berätta saker som gör det tydligt för dem hur vi jobbar och vilka som vi får information av, så av princip kommenterar vi inte sådana saker.
Om polisen visste att NMR höll till i närheten – varför varnade ni inte Judiska föreningen?
– Det finns en handfull personer som är aktiva, men sedan hur aktiva de är och vad de tänker göra, vet man ju inte förrän man har fått den informationen. Vi har ju fortfarande åsiktsfrihet och polisen kan bara agera utifrån vad som räknas som ett brott.
Judiska föreningen har polisanmält Nordiska motståndsrörelsens klistermärken som hets mot folkgrupp. Ärendet skickades vidare till justitiekanslern. I februari fattade JK beslutet att märkena från sajten Nordfront och bilderna på hakkorsen inte utgjorde hets mot folkgrupp. Men i förra veckan kom JK med beskedet att fastklistrandet av andra märken med mer hotfulla budskap är att betrakta som brott, och myndigheten har nu inlett en förundersökning.
Letar efter en lämplig lokal
I förra veckan höll också landshövding Magdalena Andersson ett rundabordsamtal tillsammans med Polismyndigheten, Judiska föreningen, kommunen, Svenska kyrkan och Judiska centralrådet om vad som kan göras. En lösning kan vara en ny säkrare lokal för föreningen, någonstans i centrala Umeå där det rör sig mycket folk. Kommunalrådet Margareta Rönngren (S) säger att kommunen ska göra sitt yttersta för att hitta en lämplig lokal.
– Vi har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med det här nu. Vi tittar också på om föreningen ska ha en lokal för själva föreningen och även en som kan inrymma mer aktiviteter och besök.
”Jag har stora förhoppningar”
Föreningen i Umeå är den enda judiska föreningen norr om Uppsala. Antalet medlemmar, inklusive stödmedlemmar, hamnar på runt 50 personer. Föreningen är alltså inte stor, men man vill inte sluta sig inåt, utan i stället jobba utåtriktat, säger Sylvia Bäckström. Drömmen är att driva ett judiskt informations- och kulturcentrum i Umeå, dit bland annat skolelever ska kunna komma.
– Vi har valt att ha en förening i stället för en församling för att ge fler svenskar möjlighet att delta och lära sig lite om vår kultur. Vi vill få människor att förstå att det är inget speciellt med oss – alla har sina traditioner. Men hur vår verksamhet kommer att se ut framöver, det beror på hur lokalen är utformad, säger Sylvia Bäckström, men tillägger:
– Jag har stora förhoppningar. Vi har ju kommit så pass långt och har jobbat så mycket för det här, att man inte bara kan ge upp. Då har ju nazisterna vunnit. Det kan vi inte låta dem göra.
